Lektionstillfälle i skolan med elever i år 1-2

Vi genomförde lektionstillfället i skolan där vi hade sju elever i varje grupp och tillgång till det befintliga klassrummet vilket vi ansåg var mycket positivt. Vi valde att först repetera vad vi gjorde vid förra tillfället då eleverna fick frågan ”Vad är en magnet”? Eleverna nämnde några saker med magnetiska egenskaper vilka vi skrev upp på whiteboardtavlan. Vid förra tillfället nämndes också maneter vilket vi också tog upp till diskussion och förklarade skillnaden, då det är väsentligt att hålla isär begreppen. Vi visade en bild på en magnet och en manet och samtalade om deras olikheter. Här fick vi med eleverna på att det är två helt skilda saker vilket var vårt syfte. Det blev dags att läsa vår saga som handlar om hur och var magneten upptäcktes, som ger eleverna en bild av hur det kan ha gått till vid upptäckten av den magnetiska stenen samt var namnet kommer ifrån. Efter läsning av sagan fick eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar kring den, sedan introducerades eleverna till experimentet vilket kallas Magnet och burk ur Försök med fysik. De fick en labbrapport per grupp där de först ställer en hypotes om vilka föremål i burken som de tror kommer att fastna på magneten. Burkarna som eleverna laborerade med innehöll gem, skruv, suddgummi, häftstift, pusselbit, nål, legobit, penna, sked i metall samt gummiband. Vi talade om hur rapporten skulle fyllas i vilket eleverna förstod direkt och de ville genast sätta igång med experimenten. Eleverna fick arbeta i olika grupper om 3-4 elever i varje grupp och prövade vilka föremål som fastnar/inte fastnar på stavmagneten. Gruppinledningarna gjordes på förhand av Ann-Louise som genomför fältstudier i den här klassen vilket underlättade då hon känner eleverna. Det blev två stycken experimentstationer per tillfälle där eleverna kunde diskutera, ställa hypoteser, experimentera och fylla i sina rapporter. Vi fick möjligheten att lyssna på eleverna, ställa utmanande frågor och observera dem i sin upplevelse, vilket var väldigt roligt.

När eleverna var färdiga med sina experiment samlade vi dem och lät dem berätta om sina slutsatser; alla elever hade kommit fram till att det är föremål av järn som fastnar på stavmagneten. Deras hypoteser stämde överens med slutsatsen. Här blev det aktuellt att berätta mer om magneter och magnetism; vi tog bland annat upp att magneter har olika form, de innehar egenskapen att kunna dra till sig föremål av järn eller innehållande järn samt hur minimagneterna/atomer fungerar inuti en järnbit. Även magnetens två olika poler, vilka som dras mot varandra (attraherar) och vilka som stöter bort varandra (repellerar) var sådant som vi gick igenom. Eleverna visade intresse för att förstå magnetens egenskaper och hur den fungerar, vilket inte är helt enkelt att förstå. Det handlar om att ge dem möjligheten att känna till fenomen och begrepp som förekommer i vardagen, som återkommer i vardagslivet och högre upp i skolåren.
Vi ställde dem även frågan om ”Hur kan man hindra magnetens kraft”? vilket inte var en helt enkel fråga att besvara, de kom med olika förslag såsom att ”man kan ta bort de där atomerna inuti magneten” varav de fick förklaringen att då är det ingen magnet. Här fick vi visa på ett tydligt vis hur vi ville hindra att magneten fastnade på exempelvis whiteboardtavlan genom att ta en pusselbit mellan magneten och tavlan. Eleverna såg då vad som hände; att magneten inte fastnade på tavlan när pusselbiten var emellan, men magneten halkade ner från pusselbiten och satte sig fast på tavlan. Den här frågan blir aktuell att ställa vid uppföljningen då det blir tydligt om eleverna har förstått hur man kan hindra magnetens kraft att fastna på ett föremål.

Måluppfyllelse
De mål som var uppsatta för den här lektionen uttrycks kursplanen för naturkunskap och i Lpo 94. I kursplanen för naturkunskap står det bland annat att eleven ska utveckla förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden.
I Lpo 94 står det att eleven bör känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena.

Vårt syfte med lektionstillfället var att eleven ska få kännedom om magnetens egenskaper och även att det finns magnetiska föremål i vardagen. De fick möjligheten att se magneter och magnetism på ett nytt sätt, de visade och redogjorde sin förståelse genom experiment som vi observerade. Vi finner att målen uppfylldes med tanke på hur eleverna visade sin förförståelse, de resonerade med varandra om sina hypoteser, prövade hypoteserna, drog slutsatser och reflekterade över tidigare erfarenheter med den ämnesteori som presenterades. Utvärdering av lektionstillfället kommer att innehålla ytterligare repetition där eleverna får redogöra för vad de har lärt sig om magneter genom vår Concept Cartoon där några påståenden förekommer och eleverna får argumentera för vilka som anses vara rätt. Det är även tänkt att eleverna ska få rita och berätta vad de vet om magneter som en avslutning på våra lektionstillfällen.

Egna reflektioner
Vi anser att eleverna visade intresse och nyfikenhet för magneter och även vårt lektionsupplägg som innefattar en balans mellan upplevelser, egna erfarenheter och ämnesteori. Våra ordval var viktiga när vi talade om magnetens egenskaper och hur den fungerar, ord som attraherar, repellerar, atomer, nord- och sydpol var sådana vi ansåg var väsentliga att eleverna känner till för att kunna förstå fenomenet. Som blivande pedagoger var det spännande att först undersöka vilken förförståelse eleverna har, sedan planera och genomföra lektionsupplägg där deras förståelse blir tydlig samt sedan utvärdera och knyta samman lektionen.