Sammanställning av min intervju

Nu har jag sammanställt de svar som jag fick efter att ha intervjuat några elever ur år 3 om magnetism. Jag ställde kort och gott frågan "Vad är en magnet"? och fick genast svaret att det är "en grej som fastnar på järn". En annan elev sa att det är "en grej som är formad som en hästsko och som fastnar på metall och järn" men han fick genast mothugg att "alla är inte en hästsko eftersom det finns stora magneter som hänger på en stor lyftkran och den är inte formad som en hästsko, det är typ en rund sak och de är platta under och så lyfter den upp stora järnsaker". Då jag ställde frågan hur det kan fastna så stora saker fick jag till svar att "det är en kraftig magnet" och att " det är en dragningskraft mellan magneten och järnet som gör att järnet åker upp när den känner magneten på ett visst håll. Ett annat svar jag fick var att en magnet är "En bit som sätter ihop sig med en annan bit om de är nära varandra. Det finns två olika sorters magneter; en åker ifrån, en sätter sig ihop".
Det intressanta var att dessa svar kom från killarna i gruppen medan de tre tjejerna endast hade ett förslag "den fastnar på kylskåpet".
Då jag ställde frågan om det kan finnas magneter på andra ställen kom det svar som att "vissa svartatavelsuddin har magneter och ploppar som man sätter på svarta tavlan har också magneter" En pojke har en tavla med magnet med ett foto på honom och pappan hemma på kylskåpet. De ser inte sambandet mellan ett kylskåps yta och svarta tavlan så utmaningen vi har i vår uppgift är att få elever att förstå att det inte är på kylskåpet magneter fastnar utan på alla ytor av järn samt att de ska få kunskper om att det finns i andra saker som de använder dagligen såsom en bandspelare och en kompass.
Hoppas ni andra har fått fler svar så vi kan sammanställa en variationsfull cartoon.

Frågeställningar

Idag har vi efter handledning av Johan kommit fram till de frågeställningar vi ska ge barnen och eleverna i vårt arbete med magneter.

I förskolan ska vi fokusera på att barnen får möjlighet att lära sig vad för slags saker som fastnar på en magnet och varför. Vi hoppas att de ska få en förståelse för vad som kännetecknar de material som magneten dras till och gör det genom att ställa frågan: Varför fastnar magneten på kylskåpet? Deras tankar och funderingar kan vi se genom att ställa frågor till dem samt observera dem i deras resonemang i jakten på magnetiska material.

I skolan vill vi skapa förståelse hos eleverna att det finns magneter i många olika saker och hur viktiga de är för att världen ska fungera. Den fråga vi har tänkt ställa i skolan är följande: Vad är en magnet? med följdfråga om så behövs: Tror du att det kan finnas magneter på andra ställen?

Vid redovisningstillfället ska vi redovisa i de par som observerar varandra alltså; Par 1: Annika Janefur och Johanna Björegren. Par 2: Ann-Louise Andersson och Helen Fredriksson.

Litteraturseminarium 3/2 -09 ”Utgångspunkter i undervisningen”

Artikeln av Garbett handlar om en undersökning som genomfördes på 100 lärarstudenter på Nya Zeeland. Frågan som undersökningen ville ha svar på var hur mycket lärarstudenterna kunde inom olika naturvetenskapliga ämnen. Det visade sig att de flesta lärare trodde att de kunde mer om ämnen än vad de egentligen kunde. Undersökningen visade också att lärarna hade liten bakgrundskunskap i naturvetenskap. Många av lärarstudenterna trodde att deras ämneskunskaper var tillräckliga för att undervisa barn i yngre åldrar. Synen på naturvetenskap är väldigt stereotyp och detta överför de kvinnliga lärarna till eleverna, deras erfarenheter har influerats av deras kön eftersom naturvetenskapliga ämnen är typiska ”pojkämnen”. Det krävs att läraren har goda kunskaper inom det ämne de lär ut. Ju mindre en lärare vet om ett ämne desto mer styr läraren, och eleverna får inte vara så aktiva under lektionerna. Det blir också svårare att planera undervisningen och följa styrdokumenten om läraren inte har goda kunskaper. Om läraren vet mycket om ett ämne, kan läraren ta tillvara barnens kunskaper och få med dem i undervisningen och ställa utmanande frågor. Lärarens egna negativa attityder begränsar förmågan och viljan att lära ut. Naturvetenskaplig undervisning på förskolan är viktig eftersom det är där barnen lär sig att förstå världen runt omkring dem.

Vi ser en tydlig skillnad i de olika artiklarna. Artikel av Dawn Garbett (2003) handlar om ämnesteorin medan Yoon och Ariri Onchwari (2006) handlar om ämnesdidaktiken kring de naturvetenskapliga ämnena. I ämnesteorin är det lärarens kunskaper eller bristande kunskaper som diskuteras. Båda artiklarna belyser lärarens roll i olika perspektiv. Vi har alla haft en lärare som besuttit kunskaper i olika ämnen men inte har förmågan att lära ut dem till sina elever. Tankarna kompletterar varandra för att få en utvecklande undervisning i skolan.

Litteraturseminarium 3 feb 2009

Naturvetenskap kan ses ur olika perspektiv beroende på olika kulturer och synsätt. Det handlar om att beskriva och förstå sin omvärld vilken förändras och utvecklas i snabb takt, att ta ställning och fatta goda beslut. Både Sjöberg (2005) och Ginner (1996) menar att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman, varför är det såhär? Vi har lärt oss att naturkunskap och naturvetenskap är två olika saker. Genom att integrera naturvetenskap i skolans alla ämnen kan vi uppnå läroplanens mål med att alla elever ska känna till och förstå grundläggande begrepp och samanhang inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena.

Teknik är ett stort område som har olika roller menar Ginner (1996). Tekniken arbetar med att lösa praktiska problem där huvudfrågan är hur få det att fungera? (Ginner, 1996). Även kursplanen i teknik påpekar detta. Det är skillnad på teknik (såsom olika tekniker att använda sig av i ex skidåkning) och skolämnet teknik (att exempelvis tillverka nåt, att vara i slöjdsalen). Datorn är ett slags teknik- och användningsområde som kan integreras i flera ämnen och på olika vis. Många föremål i vår närhet har en teknisk anknytning vilket vi inte alltid reflekterar över.
Vi har inte sett så mycket teknik ute på fältet, men enligt kursplanen för teknik skall skolan i sin undervisning sträva mot att eleven utvecklar ett positivt intresse för teknik och får tilltro till sin förmåga att lösa problem.

Ämnesteori Susanne Klaar förklarade under sin föreläsning att ämnesteori handlar om ämneskunskap vilket vi håller med henne om, man måste ha kunskaper och förståelse i ämnet för att kunna undervisa i det.

Ämnesdidaktik innefattar all pedagogisk reflektion som är knuten till skolans ämnesmässiga innehåll. Sjöberg (2005) ser ämnesdidaktik som en bro mellan ämne och pedagogik vilket kan ge läraren en pedagogisk handlingsfrihet och motivera sina val. Susanne Klaar talade om under sin föreläsning att ämnesdidaktik numera ses ur ett humanistiskt perspektiv.

Hästskomagnet

Nu har vi hittat en fin stor hästskomagnet som vi ska använda i vårt arbete.

Nu är bloggen igång, blir spänannde detta!

Även jag kunde skriva ett inlägg..

Efter mycket krångel lyckas jag tillslut skriva ett test inlägg ;)
Hej och hå!

bloggstart

idag har vi fått lära oss att göra en blogg vilket vi lyckades bra med...