Utvärdering på förskolan

Jag har idag genomfört utvärderingen av vårt magnettema på min fältstudieförskola. Barnens kunskaper utvärderades genom att de fick berätta för sina kompisar som inte var med vid de andra tillfällena om vad de kom ihåg om magneter. Detta klarade de utan problem, de hade bra kom-ihåg och kunde tydligt beskriva för kompisarna vilka saker som fastnar på en magnet och varför. "De fastnar på järn" sa de i kör. Så jag märker att barnen har lärt sig mycket om magneter sedan jag första gången introducerade dem i ämnet för några veckor sedan.

De berättade om vad de målat på sina teckningar och sedan fick alla barnen berätta sina erfarenheter om magneter i hemmet, vilket inte sträcker sig så mycket längre än till kylskåpsmagneter. Jag hade med mig några starka magneter så alla barnen fick chans att känna kraften då de attraherar eller repellerar varandra, vilket var mycket fascinerande. Då vi pratat färdigt om magneterna sa jag att nu skulle alla få göra egna kylskåpsmageter och det ville de gärna göra. Jag hade planerat att de skulle få använda sig av olika material, men tyvärr blev en pojke magsjuk just då så min ahandledare fick ta hand om honom och jag visste inte vilket material jag kunde använda mig av. Men barnen har stor fantasi och det kan bli fantastiska kreationer med hjälp av bara paper och penna.Febril aktivitet i Skaparverkstan
Vilka fina kylskåpsmagneter som tillverkats. Barnen var mycket duktiga och stolta över sina alster.

Lektionstillfälle i skolan med elever i år 1-2

Vi genomförde lektionstillfället i skolan där vi hade sju elever i varje grupp och tillgång till det befintliga klassrummet vilket vi ansåg var mycket positivt. Vi valde att först repetera vad vi gjorde vid förra tillfället då eleverna fick frågan ”Vad är en magnet”? Eleverna nämnde några saker med magnetiska egenskaper vilka vi skrev upp på whiteboardtavlan. Vid förra tillfället nämndes också maneter vilket vi också tog upp till diskussion och förklarade skillnaden, då det är väsentligt att hålla isär begreppen. Vi visade en bild på en magnet och en manet och samtalade om deras olikheter. Här fick vi med eleverna på att det är två helt skilda saker vilket var vårt syfte. Det blev dags att läsa vår saga som handlar om hur och var magneten upptäcktes, som ger eleverna en bild av hur det kan ha gått till vid upptäckten av den magnetiska stenen samt var namnet kommer ifrån. Efter läsning av sagan fick eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar kring den, sedan introducerades eleverna till experimentet vilket kallas Magnet och burk ur Försök med fysik. De fick en labbrapport per grupp där de först ställer en hypotes om vilka föremål i burken som de tror kommer att fastna på magneten. Burkarna som eleverna laborerade med innehöll gem, skruv, suddgummi, häftstift, pusselbit, nål, legobit, penna, sked i metall samt gummiband. Vi talade om hur rapporten skulle fyllas i vilket eleverna förstod direkt och de ville genast sätta igång med experimenten. Eleverna fick arbeta i olika grupper om 3-4 elever i varje grupp och prövade vilka föremål som fastnar/inte fastnar på stavmagneten. Gruppinledningarna gjordes på förhand av Ann-Louise som genomför fältstudier i den här klassen vilket underlättade då hon känner eleverna. Det blev två stycken experimentstationer per tillfälle där eleverna kunde diskutera, ställa hypoteser, experimentera och fylla i sina rapporter. Vi fick möjligheten att lyssna på eleverna, ställa utmanande frågor och observera dem i sin upplevelse, vilket var väldigt roligt.

När eleverna var färdiga med sina experiment samlade vi dem och lät dem berätta om sina slutsatser; alla elever hade kommit fram till att det är föremål av järn som fastnar på stavmagneten. Deras hypoteser stämde överens med slutsatsen. Här blev det aktuellt att berätta mer om magneter och magnetism; vi tog bland annat upp att magneter har olika form, de innehar egenskapen att kunna dra till sig föremål av järn eller innehållande järn samt hur minimagneterna/atomer fungerar inuti en järnbit. Även magnetens två olika poler, vilka som dras mot varandra (attraherar) och vilka som stöter bort varandra (repellerar) var sådant som vi gick igenom. Eleverna visade intresse för att förstå magnetens egenskaper och hur den fungerar, vilket inte är helt enkelt att förstå. Det handlar om att ge dem möjligheten att känna till fenomen och begrepp som förekommer i vardagen, som återkommer i vardagslivet och högre upp i skolåren.
Vi ställde dem även frågan om ”Hur kan man hindra magnetens kraft”? vilket inte var en helt enkel fråga att besvara, de kom med olika förslag såsom att ”man kan ta bort de där atomerna inuti magneten” varav de fick förklaringen att då är det ingen magnet. Här fick vi visa på ett tydligt vis hur vi ville hindra att magneten fastnade på exempelvis whiteboardtavlan genom att ta en pusselbit mellan magneten och tavlan. Eleverna såg då vad som hände; att magneten inte fastnade på tavlan när pusselbiten var emellan, men magneten halkade ner från pusselbiten och satte sig fast på tavlan. Den här frågan blir aktuell att ställa vid uppföljningen då det blir tydligt om eleverna har förstått hur man kan hindra magnetens kraft att fastna på ett föremål.

Måluppfyllelse
De mål som var uppsatta för den här lektionen uttrycks kursplanen för naturkunskap och i Lpo 94. I kursplanen för naturkunskap står det bland annat att eleven ska utveckla förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden.
I Lpo 94 står det att eleven bör känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena.

Vårt syfte med lektionstillfället var att eleven ska få kännedom om magnetens egenskaper och även att det finns magnetiska föremål i vardagen. De fick möjligheten att se magneter och magnetism på ett nytt sätt, de visade och redogjorde sin förståelse genom experiment som vi observerade. Vi finner att målen uppfylldes med tanke på hur eleverna visade sin förförståelse, de resonerade med varandra om sina hypoteser, prövade hypoteserna, drog slutsatser och reflekterade över tidigare erfarenheter med den ämnesteori som presenterades. Utvärdering av lektionstillfället kommer att innehålla ytterligare repetition där eleverna får redogöra för vad de har lärt sig om magneter genom vår Concept Cartoon där några påståenden förekommer och eleverna får argumentera för vilka som anses vara rätt. Det är även tänkt att eleverna ska få rita och berätta vad de vet om magneter som en avslutning på våra lektionstillfällen.

Egna reflektioner
Vi anser att eleverna visade intresse och nyfikenhet för magneter och även vårt lektionsupplägg som innefattar en balans mellan upplevelser, egna erfarenheter och ämnesteori. Våra ordval var viktiga när vi talade om magnetens egenskaper och hur den fungerar, ord som attraherar, repellerar, atomer, nord- och sydpol var sådana vi ansåg var väsentliga att eleverna känner till för att kunna förstå fenomenet. Som blivande pedagoger var det spännande att först undersöka vilken förförståelse eleverna har, sedan planera och genomföra lektionsupplägg där deras förståelse blir tydlig samt sedan utvärdera och knyta samman lektionen.

Genomförande i förskolan

Vi (Ann-Louise och Helen) har nu genomfört och observerat lärandetillfällen i förskolan. I varje grupp hade vi med oss fyra barn, två pojkar och två flickor. När vi planerade tillfället hade vi tänkt att barnen skulle få undersöka var magneten fastnade och försöka dra slutsatsen vad som var gemensamt med de föremål där magneten fastnar. Denna planering har vi fått revidera något på vår förskola, då detta moment spontant på barnens initiativ genomfördes vid det första tillfället. Då kom barnen fram till att magneten fastnar på saker som är kalla, men då den även fastande på ett varmt element kunde de inte komma på vad det var som drog till sig magneten. I slutet då flera barn hade lämnat rummet var det en flicka som sa: ”det är järn”. Jag hörde henne knappt och förstod inte vad hon sa förrän efteråt och därför spann jag inte vidare på den tanken just då. Tyvärr var denna flicka inte närvarande idag men det var en annan flicka som hört vad hon sagt och kom ihåg att magneterna fastnar på saker av järn.

Nu ville vi ge barnen en ny utmaning och bestämde oss därför att använda oss av samma experiment som vi planerat genomföra i skolan; Magnet och burk. Vi började med att presentera magneterna för barnen genom att lägga fram 20 st. kulor och 6 st. ringar med magnetiska egenskaper för att se hur de leker och undersöker dem och drar slutsatser kring vad som händer. Ringarna var spännande genom att de satte ihop sig (attraherade) varandra vissa stunder medan de stötte bort varandra (repellerade) andra. Barnen förstod till slut att det berodde på vilken sida de satte ihop med varandra och sa att ”den trycker bort mig” då magneten repellerade.

Då barnen lekt en stund lästes Sagan om den magiska stenen för att ge en historisk bakgrund till magneten samt ge dem svaret till vilket material som drar till sig magneten. Sedan tog vi fram burken med diverse föremål och skrev upp föremålen på ett blädderblock. Barnen fick fundera på vilka av föremålen som de trodde skulle fastna på magneten och på blädderblocket ringade vi in de föremål som de trodde skulle fastna. Barnen fick en och en välja ett föremål och testa dragningskraften med hjälp av en stavmagnet och vi följde gemensamt upp hur detta stämde med deras hypotes på blädderblocket. När vi nu frågade dem varför vissa föremål fastnade på magneten men andra inte svarade de ”det är magnet”. De visste att föremålen som fastande var av järn men de kopplar ändå inte ihop förståelsen och vetskapen av att magnet och järn dras till varandra. Vi har reflekterat tillsammans över barnens respons på vårt valda ämnesområde och finner att barnen visade ett stort intresse för magnetens egenskap att dra till sig föremål av järn eller innehållande järn. Även magnetism som kan beskrivas som en osynlig kraft är något som barnen var fascinerade och försökte förklara detta fenomen utifrån sina egna erfarenheter.

Måluppfyllelse
Vi anser att barnen vi hade med vid genomförandet utvecklade sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen såsom läroplanen (Lpfö 98) uttrycker det. Vi hade även ett mål som lyder: Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenhet, intresse, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Det målet tycker vi också att vi uppfyllde då vi anser att på förskolan är upplevelsen av vad som händer då magneter drar till sig eller stöter ifrån sig ett material det viktigaste. Vi vill inte fokusera så mycket på faktakunskaper eller bakgrunder till fenomenet. Vi lät alla barnen komma till tals, vilket är lättare då man har en mindre grupp och vid andra genomförandet tyckte vi att vi var ännu bättre på att vänta och lyssna på vad barnen hade för tankar och funderingar. Då lät vi dem också rita en teckning för att berätta hur de tänker om magneter och vad de lärt sig av oss. Vid utvärderingen av genomförandet planeras att alla barnen på avdelningen ska få göra egna kylskåpsmagneter för att knyta ihop detta lilla tema om magneter.

Det känns verkligen som om det blir ett för litet tema då vi endast genomför ett experiment, det hade varit kul att kunna fortsätta med fler experiment för att barn och elever ska få lära sig ännu mer om detta naturvetenskapliga fenomen. Särskilt eftersom barnen visade intresse och nyfikenhet vore det spännande att bygga vidare på deras kunskaper och utmana oss själva som blivande pedagoger gällande planering, genomförande och utvärdering.

Teknik i skolan och på förskolan

Ginner och Mattsson (1996) skriver att många elever kan mer än sina lärare inom datatekniken. Jag tror att detta är en av andledningarna till att datorer inte används i undervisningen så mycket. Lärarna tycker att det är pinsamt kan jag tänka mig och en del lärare kan så lite att de är rädda för datorn. Jag tycker inte att lärare skall vara rädda för att lära sig någonting av sina elever. I den etta jag är och gör fältstudier finns en dator i klassrummet. Där får eleverna sitta ibland och spela mattespel. Läraren använder även ett cd-rom spel när han går igenom läsläxan med eleverna, då visas det på en vit duk med hjälp av en kanon så att alla kan se. Det känns som ett nytt och modernt sätt att gå igenom läsläxan på. Själv tycker jag att datorn borde integreras mer in undervisningen!

Eleverna kan även välja teknik som elevensval, då tillverkar de saker som tillexempel ”gubben i lådan” som tillverkas av papp och ”jungfruben” (så säger man i Göteborg, jag vet inte vad det kan heta här. Det är sådana som man kan stoppa i hålen på en bunt papper och sedan viker upp ”benen”.) så tittar liksom gubben upp när man drar i en ”spak”.

På den förskola jag är finns ingen dator, vilket jag tycker är synd, eftersom den är ett roligt och stimulerande redskap att använda när man skall lära sig något. En sak som jag har sett däremot är en kille som använde sig av en pinne för att bända bort ett litet isflak. Han använde sig alltså av hävstångsmetoden, det tyckte jag var fascinerande. I förra veckan när jag var på förskolan tillverkade barnen Alfons Åberg och Milla, då använde de sig av en mängd tekniska redskap som tillexempel saxar (som bygger på hävstångsprincipen) och pennor.

När jag själv tänker på teknik tänker jag främst på elektronik som datorn och tv:n. Jag har svårt att se pennan och saxen som teknik.

Tankar om teknik i skolan

Jag har funderat på hur teknikanvändningen ser ut på den aktuella skola jag genomför fältstudier på. Hittills har jag inte sett att eleverna använder exempelvis datorer i någon större utsträckning i undervisningen och jag anser att de går miste om dess olika användningsområden, många elever förknippar datorer med olika slags spel. Jag saknar även diskussioner om teknik som kan vara så mycket mer än en dator, mobiltelefon och olika slags maskiner. Det här har jag samtalat med lärarna om och ofta talar de om att de har begränsad med tid att lägga på olika ämnesområden samt innehar bristande kunskaper och intresse, vilket jag tycker är den största ”boven” i det här dramat. Ginner (1996) framhåller att alla behöver allsidiga kunskaper i teknik och naturvetenskap, teknik handlar till stor del om problemlösning och att det är värdefullt att skilja mellan teknik i sig och skolämnet teknik. Jag håller med författaren i sitt resonemang och inser att det handlar om att lärare behöver få upp ögonen för teknikens olika ansikten, användningsområden och ta vara på elevers kunskaper samt intresse genom att exempelvis ställa frågor om vad de tänker på när de hör ordet teknik. En sådan fråga tror jag kan öppna upp för olika tankegångar hos både elever och lärare och kan användas för att ge ett bra underlag för planering av lektioner med tekniskt innehåll. Ginner (1996) beskriver också att teknik har kommit till för att på något vis utföra en uppgift/ett slags arbete vilket då är dess största uppgift. Det här behöver våra elever bli medvetna om och se tekniken i sin vardag, exempelvis kan vi diskutera hur vi tillämpar tekniska tillvägagångssätt under en dag i vårt liv vilket kan ge en god bild av teknikens nytta för människan. Att ta in tekniken på ett vardagligt vis i klassrummet som ett första steg tror jag kan bidra till att skapa intresse hos eleverna och läraren kan på så vis bygga vidare på elevernas vardagliga erfarenheter.

Riis i Ginner (1996) nämner att som lärare måste man inneha en vilja och våga ta sig an teknikämnet, vilket jag verkligen kan hålla med om. Lärarens roll är oerhört viktig i alla lägen och undermedvetet visar vi vad som är viktigt respektive oviktigt gällande exempelvis val av ämnesområden att fördjupa oss i och ämnen som på något vis hamnar i skymundan. Det ger mig som lärare utmaning att ta sig an områden/ämnen som jag kanske inte behärskar på det vis jag önskar men det är viktigt att tänka på för vems skull man gör det och varför. Jag menar att det handlar om att ge våra elever redskap för framtiden och då bör de ha fått möjligheter att lära sig om olika ämnen i skolan som de har nytta av utanför skolan. Teknik är ett sådant ämne anser jag och eleverna bör också få tillfälle att samtala om etiska perspektiv när ny teknik blir aktuell vilket är värdefullt att föra resonemang kring.

Jag ser fram emot att observera teknik i olika sammanhang på den aktuella skolan och även på förskolan. Jag har tänkt samtala med barn/elever om teknik och är nyfiken på att få höra deras tankegångar.

Det är viktigt med tekniska kunskaper

Så här illa kan det gå om man inte har tekniska kunskaper

Eller sunt förnuft....

Teknik på förskolan och skola

Teknik på förskolan
Tekniken finns överallt i vår vardag det gäller bara att upptäcka den. Jag tror det är viktigt att vi försöker göra barnen nyfikna och även medvetna på hur olika saker i vardagen fungerar. Jag tror att många med mig förknippar tekniken med en teknisk pryl exempelvis en dator, tv, stereo osv. Det är viktigt att göra barnen medvetna om att teknik kan handla om så många olika saker. Tekniken användas bland annat för att underlätta vår vardag, vi använder den utan att tänka på att det är teknik. Därför tror jag att begreppet teknik är något som behövs sätta in i relevanta sammanhang för barnen på förskolan, vardagstekniken anser jag bör göras mer synlig och även mer begriplig för barnen. Jag tror att om barnen får mer kunskap om tekniken kan det skapas ett intresse tidigt och vardagen kan på så sätt bli både roligare och begripligare för barnen.

Under en dag på förskolan använder sig barnen av många olika tekniska saker. Det kan vara när de skapar och formar olika saker då kan saker som saxar, pennor, tejp, lim mm användas. Teknik används både inne och ute som en del i leken eller som hjälpmedel medvetet eller omedvetet av barnen för att skapa en lek eller vara till hjälp i leken.

För att konstruera desssa olika saker har en mängd olika teknik använts för att kunna utföra och skapa denna kreativitet. (bilderna är från förskolan).

En träbil som de tillsammans har gjort.

I uteleken användas en hel del olika saker.

När barnen ska ta på sig sina skor används ofta skogalje
för att underlätta för dem.

Teknik på skolan
teknik åk 1 kursplanen säger att eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

• Kunna redogöra för, inom några välbekanta teknikområden, viktiga aspekter på utveckling och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ.
• Kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner.
• Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.

Dessa punkter har lärarna på min skola tolkat på detta sätt att första punkten innebär att eleven: skall känna till något om ett teknisktredskaps funktion, historia och utveckling.
Andra punkten innebär att eleven: skall kunna bygga med lego, klossar och kapplastavar.
Tredeje punkten innebär att eleven: skall kunna klippa och klistra.

Dessa tre punkter kan eleven visa så här:
att eleven bygger fria konstruktioner med hjälp av valfritt material och att eleven visar att de kan klippa och klistra.

Jag har har kollat lite extra på tekniken på skolan där jag möter tekniken nästa överallt , exempelvis på rasten när eleverna spelar boll när de har olika tekniker för att kunna utföra aktiviteten på bästa sätt. När eleverna har lek finns det ett lekrum där barnen kan bygga och konstruera med klossar. På lektionerna får eleverna ibland annat måla och skapa olika saker, då använder de sig av saxar, pennor, lim för att underlätta arbetet. Om man tittar i klassrum met finns där mycket teknik. Teknik kan handla att tillfredställa våra behov för att underlätta vart arbete i varadgen detta pratade Anna-Stina om på föreläsningen den 30/1-09.
Jag pratade några elever i år 1 på den skola jag gör min fältstudier för att får reda på vad de anser sig vara teknik. De flesta av de elever jag pratade med sa att datorn är en "teknisk sak" bara en av dem sa förutom datorn att även saxen är en "teknisk sak". Jag tror det är så vikitgt att elever får mer kunskap om av teknik kan innebära för oss i vår vardag eftersom tekniken spelar så stor roll för oss. För teknik kan innebära olika för olika människor och det finns så mycket som ordet teknik omfattar som vi inte tänker på och är medvetna om.

Ginner menar att vi använder oss av teknik varje dag utan egentligen veta hur den är uppbyggd.
Att låta elever få arbeta på ett undersökandesätt och ett problemlösning hjälper dem att förstå hur saker och ting är uppbyggda. Detta tror jag också är ett bra arbetssätt för att få elever intresserade av teknik.
Det är alltid vikitgt att man individanpassar arbetet för att kunna möta varje elev på bästa sätt!

Studiebesök på Baltazar

Har idag haft en inspirerande och spännande dag på Sinnenas verkstad Baltazar i Skövde. De fick denna dag besök av flera skolklasser och vi följde de olika gruppernas arbete och intryck om naturvetenskapen och tekniken. Först observerade vi en grupp elever som arbetade i teknikverkstaden med en bil tillverkad av en trästomme med en aluminiumburk som kopplades till ett batteri och på så sätt fungerade som motor. Den erfarenhet jag har av min egen skolgång ang. experiment är att man gjorde dem och hade kul under tiden samtidigt som det var ett avbräck i den vanliga undervisningen. Tyvärr fick man inte riktigt veta varför man gjorde som man gjorde och vilken funktion resultatet av experimentet kan ha i vardagslivet. Jag kunde se en tendens till detta arbetssätt även idag då personalen tyvärr inte kopplade bilens funktioner med en riktig bilmotor och varför den skulle byggas på ett visst sätt för att få bästa resultat. Jag anser att elever behöver koppla ihop orsak och verkan för att få bästa förståelsen för hur de ska kunna sätta sin tekniska kunskap i praktisk handling i vardagen. Det var iaf spännande att observera pojkarna då de entusiastiskt byggde sina bilar med hjälp av olika tekniker såsom mätning med tumstock, sågning, borrning och limning mm. Det märktes att det inte var första gången den gruppen besökte Baltazar för att utföra byggen och experiment och jag tycker det är en stor tillgång för skolorna i kommunen.

Med nästa grupp som bestod av elever ur år 2 fick vi göra en resa i tiden från filosofen Aristoteles som ansåg att solen snurrar runt jorden till vetenskapsmannen Gallilei som på 1600-talet reviderade hans funderingar och genom upptäckter och beräkningar konstaterade att det är tvärtom; att jorden snurrar runt solen. Efter detta mycket lärorika skådespel av välutbildade och duktiga pedagoger fick vi även en inblick i hur stjärnbilderna är belägna på himlavalvet. Eleverna var mycket engagerade och hade goda kunskaper om både hur jorden snurrar samt de olika planeterna och stjärnbilderna. Det var mycket givande för oss att friska upp våra minnen av dessa kunskaper.

Efter lunch fick vi sätta händerna i de temalådor som finns för gratis utlånig till skolor och förskolor. Ett mycket bra initiativ för lärare som inte har så stora kunskaper för att kunna föra in mer laborativ verksamhet i sin klass. I lådan finns allt material samt instruktioner för att kunna genomföra en mängd experiment med barn och elever. I temalådan till vårt valda område om magneter nämndes en websida där de planerat ett tema om kylskåpsmagneter. Mycket välplanerat i olika steg med mål kopplat till läroplanen och utvärdering som kan användas i ett större tema än det vi nu genomför i förskola och skola.

Concept cartoon

Här följer den concept cartoon som vi kommer använda oss av i vår utvärdering av vad elever förstår och har kunskap om angående vad en magnet är.
Vi kommer använda oss av en typ av labbrapport då eleverna undersöker vad för material som fastnar på magneten.

Concept cartoon

Labbrapport

Planering av lektionstillfällen

Förskolan
På förskolan börjar vi med att läsa vår egenhändigt komponerade saga. Där lyfter vi historian om magneten och hur den upptäcktes. Vi samtalar om sagans innehåll och vad en magnet är. Sedan introducerar vi barnen till att med varsin magnet undersöka olika föremål i rummet och upptäcka var magneten fastnar. Under tiden observerar vi dem och lyssnar på deras samtal samt ställer utmanande frågor.
För att sedan samla ihop barnens upplevelser och tankar skriver vi tillsammans en tabell på en tavla el likn. Detta för att det ska bli tydligare vad de upptäckt och vad vi kan samtala kring.
Om de inte hittar så mycket så har vi tagit med en påse med olika föremål. Samtal och reflektion sker. Vad drar barnen för slutsatser kring magnetens egenskaper.

Uppföljningssamtal efter ca 1 vecka: vi samtalar om vad vi gjorde vid förra tillfället. Kommer barnen ihåg vad vi gjorde och vad vi pratade om? Har de upptäckt att det finns magneter någonannanstans?



Skolan
Vi börjar med att läsa vår saga om hur och var magneten upptäcktes. Vi repeterar vad vi gjorde vid förra tillfället och eleverna nämner några saker med magnetiska egenskaper. Vi vill också peka på skillnaden mellan magnet och manet, vilket vi gör genom att visa en bild och samtala om deras olikheter.
Vi låter eleverna genomföra ett experiment Magnet och burk ur Försök med fysik.
De får varsin labbrapport där de först får ställa en hypotes om vilka föremål som de tror kommer fastna på magneten. Rapporten fylls i enligt förskrivna instruktioner.
Burkarna innehåller bland annat följande föremål: gem, skruvar av olika metaller, suddgummi, häftstift, pusselbit, nål, legobit, penna, sked i metall, sked i plast, gummiband,
Under tiden observerar vi dem och lyssnar på deras samtal samt ställer utmanande frågor.
Vad drar eleverna för slutsatser? Stämde hypotesen? Varför/varför inte?
Fråga för att se om de har förstått: Hur kan man hindra magnetens kraft? Hjälp om de tycker det är svårt att förklara: hur skulle du berätta om detta för en kompis som inte är här?

Utvärdering: Concept cartoon efter ca 1 vecka. Vi repeterar vad vi gjorde vid förra tillfället. Kommer barnen ihåg vad vi gjorde och vad vi pratade om? Har de upptäckt att det finns magneter någonannanstans? Har de fått större kunskaper angående svaren utifrån vår cartoon?
Vi ställer frågan Hur kan man hindra magnetens kraft för att se om de utökat sina kunskaper om dess kraft.

Sagan om den magiska stenen

Vi har skrivit en saga om hur den första magnetstenen upptäcktes för länge sedan. Med denna saga har vi tänkt inleda lektionerna både i skola och förskola för att eleverna och barnen ska få en historisk bild av magnetens egenskaper och människans upplevelser förr.
Sagan om den magiska stenen
Det var en gång för länge länge sedan två barn som hette Muhammed och Iza. De bodde i en by som hette Magnesia i Turkiet. Deras pappa var fåraherde, han hade massor av får som han skötte ute på ängarna. Den här dagen var Muhammed och Isa ute och passade fåren. De gick med fåren långt bort från huset och upp bland bergen. Där satte sig barnen i skuggan under ett träd för att äta lite. Medan de satt och pratade med varandra kom ett litet lamm bort från resten av flocken och förvirrade sig in i en grotta och försvann.

När Muhammed och Iza hade fikat färdigt räknade de alla fåren och upptäckte att ett lamm var borta. Var kunde lammet vara? Muhammed sprang iväg för att leta i det höga majsfältet. Iza letade bland bergen, medan hon gick där hörde hon lammet låta. Iza hittade en öppning till en grotta och förstod att det var därifrån ljudet kom. Hon kröp in i grottan och där satt det lilla lammet och såg alldeles förtvivlat ut. När Iza sträckte sig efter lammet, slets herdestaven som hon höll i ur hennes hand och fastnade i grottans tak. Staven vars handtag var gjort av järn satt fast i taket och dinglade. Iza blev rädd och trodde det var magi, hon tar med sig lammet och kryper snabbt ut ur grottan.

Väl ute ropar hon på Muhammed som genast kommer springande och undrar varför hon skriker så förbaskat. Iza berättar om sin upptäckt och tar med sig Muhammed in i grottan för att visa honom. Muhammed blir också lite rädd, men han tycker också att det är häftigt. Han knackar loss några stenar och tar med sig ner till byn. När Iza och Muhammed prövar hemma visar det sig att stenarna endast drar till sig föremål av järn. Den stora upptäckten sprider sig snabbt i byn men även i hela världen. Nuförtiden används fortfarande denna sten till en hel del saker och vi kallar den för magnet. Stenen finns även här i Sverige i gruvor i en stad som heter Kiruna och som ligger långt uppe i norr.

Ämnesteori

Magneter kan ha olika form, det finns också stora eller små magneter, men de har alla samma egenskaper de har förmågan att dra till sig föremål genom en osynlig kraft som kallas magnetism. Men en magnet kan inte dra till sig vilka föremål som helst, de kan endast dra till sig föremål av järn eller som innehåller järn. I en järnbit finns miljontals minimagneter (atomer), om de ligger huller om buller så är järnbiten ingen magnet. Men om minimagneterna i järnbiten ligger på rad och alla pekar åt samma håll, då är det en magnet. För att veta att det är en magnet måste man testa att den drar till sig saker av järn. Det går inte att bedöma att det är en magnet endast genom form, färg och storlek. Alla magneter har två poler en som kallas nordpol och en som kallas sydpol. De två olika polerna dras mot varandra medan de poler som är lika stöter bort varandra. När två poler stöter bort varandra kallas det för att de repellerar och när de dras till varandra kallas det att de attraherar varandra. Det område där magnetismen märks, och där den är som starkast, kallas för magnetfält.

Magneten har funnits i flera tusen år. Det beror på att vissa magneter uppstår i naturen, på vissa ställen kan man plocka dem från marken som stenar. De stenarna består av mineralet magnetit, järnföremål som spikar och nålar fastnar på stenen precis som på en magnet tillverkad av människor. Den första magnetkompassen upptäcktes av kinesiska sjömän och upptäcktsresanade för ca 1000 år sedan. De lät en tunn bit magnetit flyta fritt i en vattenskål och denna bit pekade alltid åt samma håll nämligen mot norr och söder. Eftersom atomerna är det som gör något magnetiskt så finns magnetismen överallt runt omkring oss. Varje proton, neutron och elektron är en mycket liten magnet.

Vårt jordklot är den största magneten, men dess magnetism är ändå svag. Vi märker endast av jordens magnetiska kraft när vi tittar på en kompass eftersom den riktar sig åt norr. De vanliga magneterna som sitter på kylskåpet och liknande kallas för permanentmagneter, de behöver ingen kraft eller energi utifrån. Det finns dock ett annat sätt att få fram magnetism, detta genom elektricitet. När elektriciteten strömmar genom en tråd bildas ett magnetfält, detta kallas elektromagnetism. En elektromagnet finns tillexempel i en hårtork, elgitarr eller en cd-spelare. Elektromagnetism kan man säga ganska mycket om, men vi har valt att begränsa oss till permanentmagneter.

Källor:

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur

Angliss, S. (2003). Egna experiment med elektricitet och magneter – mer än 40 roliga experiment. Stockholm: Valentin Förlag AB

Parker, S. (1997). Magneter med egna experiment. Stockholm: Valentin Förlag AB

(Även Johanna har varit med och skrivit denna text.)

Vad gör att magneten fastnar?

Jag har idag genomfört en aktivitet med fem förskolebarn angående vårt valda område magneter. Jag använde mig av ett spel med magnettavla och geometriska former i trä som fanns på förskolan och först fick barnen bygga valfria bilder. Jag frågade varför magneten fastnar på tavlan men inte på bordet som var gjort av trä och fick svaret att ”de är inte gjort av samma, det låter olika när man knackar”.

Jag frågade om de visste någon annanstans där magneter fastnar och fick svaret kylskåpet och spisen. Då fick de gå och prova och upptäckte att magneterna fastnade även på andra ställen i rummet, micron, köksfläkten, elementet och även på ett litet magnetlås på pianot. Nu drog de slutsatsen att det fastnar på saker som är kalla, men när en pojke satte magneten på ett annat element som var varmt fick den tesen revideras men de hade svårt att komma på något annat gemensamt för de olika platserna där magneterna fastnade. Det blir en utmaning för mig och Ann-Louise att planera en aktivitet som kan få dem att förstå vilket material som gör att magneterna fastnar.

Elever i år 1 och 2 funderar på vad en magnet är för något

Idag har jag genomfört en halv fältstudiedag på skolan i en år 1-2.
Jag berättade för eleverna att jag läser om naturvetenskap under våren och vi samtalade om vad naturvetenskap är för något. Flera elever kom på att det handlar om djur och natur, jag nämnde att det även kan handla om människokroppen, mat, ström och magneter. Jag sade att jag var nyfiken på vad de kunde om magneter och ställde dem frågan ”Vad är en magnet?”.
Eleverna gav följande svar:
Vad är en magnet?

Finns på kylskåpet, kan sätta upp lappar med den
Kan stöta bort varandra
Whiteboardsuddet är magnetiskt
Såna finns i havet
Finns när vi stänger kylskåpsdörren
Två sidor mot varandra
En minussida, en plussida



Egna reflektioner:
Jag skrev upp frågan på tavlan och utformade en slags tankekarta av elevernas svar. Deras svar visar på att de har en spridd förförståelse av vad en magnet är och även var de kan finna magneter. Genom att fråga eleverna om vad de i nuläget vet om magneter kunde jag förbereda dem på att jag och en klasskamrat kommer till dem om ca två veckor och har en lektion med dem om magneter. Eleverna fick reda på att vi ska prata mer om magneter och utföra en aktivitet, vilket jag hoppas kommer att utveckla deras kunskaper och som jag ser fram emot. Handledaren sade att hon tycker att det är så spännande när lärarstudenter kommer och genomför lektioner, hon blir medveten om nya inslag inom undervisningen och eleverna får lite omväxling.

Mål, bedömning och utvärdering (3/3-09)

På seminariet diskuterade vi gemensamt oss fram till vilka mål vi ska ha kring vår lektion på förskola och skola som ska handla om magneter. Vi anser att det är viktigt att tillsammans delge varandras tankar, åsikter om hur var och en tolkar de mål i styrdokumenten som vi valt att utgå ifrån.

Så här uttrycks ett mål i kursplanen och ett i läroplanen (Lpo 94):

utvecklar förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningtaganden.

känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga...kunskapsområdena.

Så här kan det målet tolkas:

Eleven ska få kännedom om magnetens egenskaper och även att det finns magnetiska föremål i vardagen.

Så här kan eleven visa att hon/han kan:

Reflekterande samtal där de visar och redogör för sin förståelse. Vi observerar vid expriment, vad drar de förslutsatser?

Vi avslutar lektionen med att ställa en fråga "hur kan man hindra magnetens kraft?"

Så här avgörs om en elev har nåt målet:

Efter ca 1 vecka Concept Cartoon lite djupare förklaring av frågor.

Så här uttrycks några mål i läroplanen för förskolan (Lpfö 98):

utvecklar förståelse för/.../enkla naturvetenskapliga fenomen/.../

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenhet, intresse, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och ideér skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Så här kan det målen tolkas:

Barnet ska få en kännedom att magneter fastnar på järn och även att det finns föremål i vardagen med magnetiska egenskaper.

Så här kan barnet visa att hon/han kan:

Reflekterande samtal där de visar och redogör för sin förståelse, vi observerar vid exprimentet.

Så här avgörs om ett barn har nått målet:

1-2 veckor efter genomfört aktivitet uppföljningssamtal.

Vad är teknik?

Det vi främst tänker på är användandet av verktyg och maskiner eller tekniska apparater som telefoner och datorer, men det kan också vara att utföra något slags praktiskt arbete. Teknik kan enligt Ginner (1996) definieras på olika sätt bl. a konstruktioner, konst, hantverk, slöjd och att skickligt utföra dessa hantverk. Jag har idag genomfört min första fältstudiedag på förskolan och det första tecknet jag såg på att någon slags teknik utfördes var en femårig flicka, som jag förstod var en riktig pysseltjej, som satt i Skaparverkstan och pysslade. Hon gjorde ett kort till någon som fyllde år och hon använde sig av flera olika tekniker. Först använde hon saxen och klippte till ett lagom stort kort, hon målade med olika pennor på kortet och även på ett papper, på vilket hon hade ”målat ett mönster”, och som hon sedan tejpade fast på kortet. Det var svårt att få bort tejpen från rullen och då fick hon använda saxen. Kortet blev jättefint och hon var mycket stolt när hon var klar.

Personalen på avdelningen hade tidigare i veckan gjort ett studiebesök på Dahlenium och fått med sig ett material för att använda i arbetet med att introducera barnen i teknikens värld. Det ska bli mycket roligt och intressant att kunna följa detta arbete med tekniken i förskolan under våren.

Magnet man

Jag hittade en helt underbar film på youtube om barn som utforskar och upptäcker magneter.Han blir "Magnet man" med övernaturliga krafter. Vore kul att kunna översätta och använda i förskolan/skolan (om man får...)

Barn har så många goa tankar

Förra veckan var jag på den skola och förskola där jag gör mina fältstudier och frågade om magneter, några förslag jag fick av barnen på förskolan om varför magenter fastnar på kylskåpet? var bland annat att kylskåpet är en magnet så därför fastnar just magneter på kylskåpet, magneter bara liksom sugs ihop, eller ett annat förslag var att magneter har sån där svartmetall bakom sig så därför fastnar dem. 

På skolan ställde jag frågan vad är en magnet? En tjej hade en tanke att magnet är en sån där elektriska grej som fastnar på kylskåpet och även på element. Några andra förslag jag fick var att magneter bara sätts ihop, eller att det är en sådan där grej som man sätter på kylskåpet.  

Både i förskolan och i skolan fick jag även svaret av barnen att en magnet är en sådan som finns i havet.

Jag tycker de är så härligt att lyssna på barnens egna tankar kring vad de tror och tycker om olika saker. Det har så mycket bra förslag och alltid något att säga hur de tror bara man ger dem lite tid att svara och tänka efter. Jag tror det kommer att bli mycket intressant att genomföra denna lektion om magneter tillsammans med barnen och eleverna där jag hoppas på ett mycket givande lärande, då jag tillsammans med barnen får chansen att utforska och experimentera om magnetens egenskaper och dess funktion. 

Litteraturseminarium den 26/2 ”Undervisning, etik, samhälle”.

Vi har under dagens seminarium diskuterat vad vi kan välja och välja bort i undervisningen utifrån ett etiskt perspektiv. Det innehåll, som vi i vår profession, som lärare ska välja ut, ska vi inom naturvetenskapen välja ut på samma grunder, som vi väljer annat stoff i andra ämnen, det vill säga, att ha läroplan och kursplan som grund. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att:

”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten”.

I läroplanen för skolan (Lpo 94) uttrycks det på följande sätt:

"Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas för och främja elevernas förmåga att göra personligt ställningstagande”.

Andersson (2008) tar upp klimatfrågan och växthuseffekten. Han menar där på att vi inte skall ställa frågan varför vi skall undervisa utan hur vi skall undervisa kring fenomenen. Han nämner följande, ”På något sätt gäller det att i undervisningen balansera mellan en realistisk beskrivning av hur det står till i vår värld på grund av den pågående globala uppvärmningen och ett budskap om att det faktiskt går att göra något åt saken. Det är frågan om att vara uppfinningsrik i stort och smått, både på det personliga och samhälleliga planet” (sid 194) Vi i gruppen tror att det är många som tänker; det spelar ingen roll om jag exempelvis tar bilen till jobbet istället för cykeln. Detta eftersom det inte är någon annan som gör det. Men om alla tänker och gör samma val så blir följderna förstörande. Istället borde alla tänka på detta och utifrån det göra ”bra” val så kan det i kombination med alla andras val utmynna i ett avgörande resultat för oss människor och för vår miljö. Detta är något man som lärare kan ta upp med sina elever i klassen men att man då utgår ifrån det som ligger eleverna närmast.

Läraren måste vara klar med vad han/hon ska ta upp med eleverna för att kunna ge eleverna beredskap och kunskap inför framtiden. Susanne Klaar förklarade på sin föreläsning att naturetik innebär värderingar, normer och oliktänkande. Vi diskuterade kring detta och konstaterade att barn av idag kan med vår hjälp få helt andra grundvärderingar. Detta är något vi som blivande lärare måste ha i åtanke.

När det gäller ny teknik och vilka slags konsekvenser det kan bidra till menar Ginner (1996) att det är värdefullt att föra en diskussion som kan höja kunskapsnivån inom teknikområdet. Författaren talar vidare om att det är skolans uppgift att bland annat göra eleverna förtrogna med teknik och skapa sig kännedom om olika tekniska perspektiv samt vilken effekt teknikens framsteg kan ha på längre sikt. Det kan exempelvis handla om en förståelse för vilka konsekvenser införandet av teknik i u-länder kan ge uttryck för och hur det påverkar befolkningen. Som lärare är det värdefullt att eleverna får tillfällen att se samband mellan teknikens möjligheter och hinder ur olika perspektiv för att de ska kunna skapa sig en egen bild av teknikens värde.

Cartoon frågan på skola och fsk

Jag har ställt vår fråga om magneter till tre 7-åringar i skolan och fyra 5-6åringar på förskolan. I skolan svarade en kille att en magnet var järn som fastnade på något. En annan kille påpekade att det var sådana som satt på tavlan (vilket stämmer bra). En tjej som jag frågade tyckte först att jag sade planeter, men då fick jag förklara att jag menade magneter. Då sa hon att det finns en vit som lever i vattnet och en röd som lever i vattnet. Jag hade faktiskt inte hjärta att ”rätta” henne en gång till, åandra sidan var det kanske mitt fel att hon svarade ”fel”. Kanske borde jag ha uttalat ordet magnet tydligare

På förskolan frågade jag fyra barn samtidigt så att det blev mer av en diskussion. Vi satt i köket och jag frågade dem hur det kommer sig att magneten sitter fast på kylskåpet. Då var det genast en tjej som sa att det var för att det var metall (på magneten). Jag frågade vad de andra trodde och då var det en pojke som sa att det berodde på att kylskåpet var hårt. Men då satte jag magneten på väggen och påpekade att den ju är hård men där fastnade inte magneten. Då kom de fram till att det var för att kylskåpet var så glansigt

Förskolebarns tankar om varför magneter fastnar på kylskåpet

På min fältstudieförskola hade jag möjlighet att samtala med sex barn i femårsåldern om deras uppfattningar om magneter och varför dessa fastnar på kylskåpet. Vi hade möjlighet att vara i ett avskilt rum på förskolan, jag ville att vi skulle ha ett lekfullt samtal där barnen fick pröva egna hypoteser vilket medförde att jag tog med sex stycken Briotåg. En naturlig ingång till frågeställningen blev att barnen fick undersöka varsitt Briotåg och beskriva vad de såg. Barnen talade om att det bland annat fanns hjul på tåget, det hade olika färger, är gjort i antingen trä eller plast samt att det finns magneter på tågen. När barnen väl hade kommit fram till att det fanns magneter på tågen vilka gör att de kan sättas ihop frågade jag dem om de kunde beskrivna magnetens egenskaper och hur de tror att en magnet fungerar. Barnen kom med förklaringar såsom att magneter fastnar mot varandra, de passar ihop med en ”bakåtmagnet” och en ”framåtmagnet” som gör att magneternas kraft sugs mot varandra. De talade också om sina Briotåg hemma som de kan skapa långa tåg med och köra på olika banor. Jag frågade om de hade några magneter hemma varvid flera barn direkt kom fram till att de har sett sådant på kylskåpet, ”på såna där kylskåpskort” som en pojke uttryckte sig, några barn ansåg att kylskåpet är magnetiskt och menade att det finns luft mellan magneten och kylskåpet. En flicka talade om att hon tror att det finns några magneter bakom kylskåpet. Där blev frågan om varför magneter fastnar på kylskåpet aktuell och en flicka menade att magneter ”har en glad och en ledsen sida som gör att de kan fastna på kylskåpet”. Hon fortsatte med att ”två glada sidor inte kan fastna och inte två ledsna sidor heller”. Det svaret bidrog till att hennes kamrater prövade detta på tågen och kunde på så vis få en konkret upplevelse av det hon berättade. En pojke tog ”två ledsna sidor” mot varandra, det uppstod motstånd mellan magneterna (repellera) och den ena vagnen körde tvärs över bordet till hans kamrat, vilket flera barn prövade på själva. De fann händelsen mycket rolig och kom på att ”tåget kör av sig självt nu”. Här blev det spännande då en flicka prövade att sätta tåget mot andra metaller i rummet vilket pojkarna blev inspirerade av och tåget fastnade mot de flesta material som barnen prövade. Jag lät barnen laborera med tågen ett tag, observerade deras lek och samtal innan vi avslutade aktiviteten. Jag fann situationen mycket spännande och intressant, flickan som svarade att magneter har en glad och en ledsen sida har en begynnande förståelse för dess kraft och hon är något på spåren. Svaret har enligt mig även en slags filosofisk underton och fick igång hennes kamrater att laborera med tågen på olika vis.