Studiebesök på balthazar

Den 27/3 var jag och tre klasskamrater på Balthazar Science center i Skövde som är ett utställnings- och aktivitetscentrum som arbetar med naturvetenskap, teknik och matemtatik.
Det var en mycket spännande och intressant dag. Vi fick möjlighet att följa två klasser som gick i år 2. Eleverna hade jobbat med ett tema som handlade om rymden deras besök på baltazar skulle avsluta temat.
Eleverna var indelade i två grupper de fick se en pjäs som handlade om Aristoteles och Galileo Galilei. Efter pjäsen fick eleverna lyssna på en lärare som berättade om de olika planterna och se hur de olika planeterna rör sig och även titta på olika stjärnbilder. Därefter fick eleverna själva gå runt och utforska och exprimentera området.
De lärare vi fick träffa var mycket kunninga på sitt ämne var duktiga på att fånga elevernas uppmärksamhet.

Efter att elevgrupperna var klara på balthazar fick vi möjlighet att sitta ner och prata med de som jobbade där. Balthazar vill väcka lust till att exprimentera och vilja utforska olika saker. De hoppas på att efter ett besök här har fler nya frågor väckts i huvudet. Dessa frågor som man tar med sig till skolan, jobbet eller var man nu befinner sig. Skolklasser kommer gärna hit, men det är även öppen för allmänheten. Tanken är bland annat att det som inte lärarna kan genomföra i klassrummet kan balthazar kunna erbjuda. Skolorna får gärna låna med sig temalådor, dessa temalådor innehåller material som man behöver för att genomföra ett tema, lektion om exempelvis magneter.

Det gavs även tid till oss att utforska stället vilket vi gärna gjorde.
(Här följer lite bilder från balthazar).

Jag försöker med hjälp av repet dra upp mig,

vilket inte var helt lätt.

Här lyckades jag hålla bollen i luften ett tag.

Här skulle jag försöka få lampan att lysa genom att cykla så fort jag kunde.

Jag står i luften!

Så här ser temalådorna ut som skolorna kan låna med sig.

Teknik i skolan

Jag har haft förmånen att närvara vid lektioner i ämnet Teknik i olika åldrar. Skolans lärare har gått en halvdags utbildning på Dalenium i Stenstorp tidigare i vår och nu har de kunnat omsätta sina nya kunskaper om hur tekniska apparater ser ut inuti till sina elever. Precis som jag skrivit i ett tidigare inlägg om teknik på förskolan handlar det även i år 1 om att "pilla" sönder tekniska prylar för att se hur de ser ut inut enligt Snilleblixtarna. Lärarna anser att de fått utmärkta handledningar med sig därifrån om hur de ska lägga upp tekniklektionerna, vilket underlättar lektionsplaneringen.

Årskurs 1 och förskoleklassen
inledde sitt teknik-tema med att gå en tipspromenad om olika verktyg och lärarna gjorde även eleverna uppmärksamma på tekniken genom historien genom att titta på hur vispen utvecklats. Sedan fick de pilla sönder diverse tekniska föremål för att se hur de ser ut inuti samt gått ett steg längre att "sätta ihop" de olika delarna till något nytt. Lärarna påpekar att det är svårt med dagens elektronik eftersom det mest innehåller kretskort och är svåra att ta isär. De hade dock fått tag i en gammal förstärkare där de kunde visa eleverna ljudets gång innanför ytterhöljet. Eleverna samarbetar i grupper och får fylla i en slags labrapport om sin uppfinning. Då får de möjlighet att utveckla förmågan att omsätta kunskap om teknik, teknikanvändning och konstruktion till egna ställningstaganden och praktisk handling som är ett av strävansmålen i kursplanen för Teknik.
Här ser man att fantasin är det inga fel på då eleverna samarbetat och åstadkommit alla möjliga skapelser
Den här gruppen har byggt en "skejt-pård" av benen till en gammal dvd och en fjärrkontroll där batteriluckan får fungera som bagagelucka. Smart att kunna ha det på sin "skejt-pård" så man kan ta med sig saker.....

Den här tjejen har byggt en "eld-skejpord" med volymrattarna till en gammal stereo till hjul.

En "vattenskotär"

Har har det blivit en "motorbåtfemtusen" av ett gammalt strykjärn. Botten av strykjärnet hade en annan grupp tagit och gjort en spegel av

Eleverna i den här gruppen hade tillverkat en mindre modell av ett badhus med vilstolar och vattenleksaker. Som sagt; fantasin är det inga fel på i den här åldern, vilket är ett mycket bra redskap då man ska konstruera praktiskt.
De flesta hade tyckt att det var roligt, men de tröttnar snabbt vid ett tema där de inte är vana vid att arbeta mycket praktiskt och får gå och leka när de är klara. Tre killar är kvar och pillar isär massor av grejer "Det här är roligare än fri lek"

I År 5
hade de inte kommit lika långt i sitt utforskande av tekniska prylar. De höll på att plocka isär och hade sedan fått i uppdrag av läraren att göra en prototyp. detta i ett förberedande för FinnUpp- tävlingen de får vara med nästa år.

Teknik i skolan; fokus på datoranvändningen

På fältstudieskolan använder eleverna teknik ur olika aspekter varje dag såsom sax, penna, sudd och linjal för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Eleverna använder sedan en kroppslig teknik för att exempelvis kunna skriva, rita, leka och springa ute på rasten. Vid datoranvändning utnyttjas en annan form av teknik, ett arbets - och kommunikationsredskap som kan användas på olika vis beroende på syftet. När eleverna arbetar vid datorn på fältstudieskolan handlar det främst om att spela något slags pedagogiskt spel, för att exempelvis arbeta med sin läs - och skrivinlärning. Eleverna får själva starta datorn, programmera in lösenordet och sätta igång spelet, vilket jag ser som mycket positivt då det här är saker de klarar av galant och har erfarenhet av, läraren hjälper till om det uppstår något problem. Jag observerade två flickor när de skulle spela tillsammans, de diskuterade hur de skulle programmera in lösenordet då den ena flickan bokstaverade ut lösenordet och den andra skrev in det. Det uppstod ett problem när datorn inte godkände lösenordet och läraren kunde inte förstå vad som var fel, då fick jag rycka in och hjälpa flickorna. När det gäller lösenord kan de ibland vara skrivna med gemener, ibland versaler och det förekommer även att det blandas hur som helst. Det tänkte inte läraren på och jag prövade mig fram tills det fungerade; här vågade jag pröva mig fram vilket Nissen i Ginner och Mattsson (1996) talar om, han menar att yngre människor vågar pröva sig fram samt lär sig av sina misstag gällande datorer. Jag kan känna igen mig i vad författaren skriver, både gällande mig själv och yngre elever; vi försöker och finner oftast en lösning som fungerar bra. Flickorna kunde sedan logga in och starta sitt spel, vilket jag såg att de behärskade och de tyckte att det var roligt att spela. Jag noterade att flickorna fick ta en ”omväg” för att starta spelet, de fick leta efter spelet i flera led. Jag sade till läraren att jag kunde lägga upp spelets ikon på skrivbordet och skapa en genväg, vilket hon tyckte var bra att jag gjorde. Flickorna tyckte också att det var bra att jag hjälpte dem ”att starta spelet snabbare”.

Jag reflekterar över hur de här små sakerna jag hjälpte eleverna med underlättade för dem och kan även visa på hur ont om tid samt vilket intresse lärare kan ha för att exempelvis finna genvägar på datorns skrivbord, uppdatera vissa inställningar och liknande. Kursplanen för teknik har som strävansmål att eleverna bland annat ska utveckla förtrogenhet för vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder som finns i både hemmet och på arbetsplatser. Eleverna ska även ha kännedom om den teknik som finns i omgivningen. Datorer är vanligt förekommande redskap som vi använder både för arbete, studier och fritidssysselsättning, därför är dess användningsområde komplext och utvecklingen sker i snabb takt, vilket alla lärare kanske inte hinner med. På det viset kan det bli annorlunda när vi nya lärare sedan arbetar. Många av oss har som vana att hålla oss uppdaterade gällande nya program för datorn, olika arbetsmetoder som kan underlätta för eleverna och kan finna lösningar på olika problem som kan uppstå. Förhoppningsvis vill de lärare som arbetar ute på fältet använda våra kunskaper och dra nytta av dem både för dem själva och våra elever. Jag anser att det här kan vara ett steg mot en förändring och utveckling av skolans IKT-användning.

Klassläraren har berättat att de har tänkt starta upp teknikarbete längre fram, hon kunde inte säga något specifikt datum till mig när vi samtalade men jag antar att det blir under nästa termin. Förhoppningsvis kan de starta upp ett långsiktigt arbete som medför måluppfyllelse av kursplanens mål.

Mer teknik i förskolan - skruva isär och undersöka

Vid ett tillfälle på fältstudieförskolan fick jag syn på att några barn på 3-6års avdelningen ”meckade” med olika redskap såsom strykjärn, borrmaskiner och radioapparater. Dessa redskap har föräldrarna skänkt till förskolan då pedagogerna och barnen under en period talade om teknik ur olika perspektiv och hur olika maskiner/verktyg/redskap ser ut inuti. Pedagogerna berättade för mig att de då såg en möjlighet att barnen skulle få ta reda på detta och delgav föräldrarna som också tyckte att det var en bra idé. Flertalet föräldrar letade fram verktyg som de inte behövde eller som var trasiga. Pedagogerna sade att barnen var mycket förväntansfulla under tiden insamlingen av verktyg pågick, när dagen kom då de äntligen kunde sätta igång att ”mecka” samlades många barn kring bordet och kunde sätta händerna i redskapen. Givetvis hade pedagogerna tagit bort sladdar och liknande innan samt var med barnen under de första ”meckartillfällena”, sedan klarade sig barnen mer på egen hand. Jag finner det intressant och spännande att barnen får upptäcka hur olika verktyg och redskap kan se ut inuti, föremålen har många saker gemensamt såsom kretskortet och de har alla en funktion att fylla. När pedagogerna lyssnade till barnens önskemål är det ett tecken på att utgå från barnen och sedan ger de barnen frihet under ansvar att utforska under deras aktiviteter. Ahlrik (2009) nämnde under sin föreläsning att det är värdefullt att synliggöra vår vardagsteknik och dess användningsområden. Vid ett annat föreläsningstillfälle berättade Ahlrik (2009) om att det är viktigt att ge barnen grundläggande tekniska kunskaper. Jag finner att pedagogerna på fältstudieförskolan uppfyller dessa två aspekter av tekniken och dess användningsområden som föreläsaren nämner. På ett lekfullt vis får barnen uppleva, upptäcka och undersöka olika föremål och har möjligheten att samtala med varandra samt pedagogerna om vad de finner inuti föremålen. Under det ”meckartillfälle” jag observerade kunde jag se att barnen verkade nöjda med att få undersöka och skruva isär olika föremål, samtalen var livliga och den här aktiviteten lockade både pojkar och flickor vilket jag anser är positivt.

Referenser:

Ahlrik, A-S. (2009). Ämnet teknik, innehåll och tillämpningar. Föreläsning vid Högskolan i Skövde den 090130.

Ahlrik, A-S. (2009). Teknikämnet och tidiga åldrar. Föreläsning vid Högskolan i Skövde den 090210.

Seminarium 5/5 Arbetsplan och mål

Under dagens seminarium diskuterade och analyserade vi de arbetsplaner vi fått med oss från våra fältstudieplatser dels ur ett skolperspektiv men också ur förskoleperspektivet. Vi delade upp vår sammanfattning mellan skola och förskola så som följer nedan.

Skola:

Vi ser arbetsplaner som en bra grund och underlag i både planering, genomförande och utvärdering av undervisning och lektioner i skolan. När arbetsplanerna dessutom utgår från läroplan och kursplan ser vi dem som en trygghet för läraren att utgå ifrån. Samtidigt menar vi att det är ytterst viktigt att arbetsplanerna revideras och uppdateras kontinuerligt vilket vi såg att inte alla skolor gör.

Flera av oss har arbetsplaner som är utformade som detaljerade matriser med specificerade mål, sätt eleverna kan nå målen på och hur måluppfyllelsen kan ses. Däremot har vi inte sett hur detta praktiseras i undervisningen och inte heller hur delaktiga och medvetna eleverna är om dessa mål och hur dessa skall uppfyllas. Dessa arbetsplaner och matriser är betydelsefulla och fungerar som en hjälp för lärarna nu när de skall göra skriftliga omdömen i de olika ämnena för varje enskild elev. Det finns skolor där de inom NO-ämnena har ett undersökande arbetssätt som innebär att eleverna ställer en hypotes och utifrån denna får experimentera, observera och sedan dra en slutsats. I de olika momenten i detta arbetssätt kan pedagogen se elevernas lärande och hur de uppnår målen. Andersson (2008) menar att detta sätt att variera teoretiska fantasier och praktiskt arbete i form av experiment är ett viktigt drag inom det naturvetenskapliga arbetssättet. Inom naturvetenskap och teknik upplever vi att undervisningen ofta sker i olika teman. Utifrån arbetsplanerna och vår erfarenhet från VFU kan vi se att teman och andra aktiviteter kring naturvetenskap och teknik oftast sker i åldersintegrerad verksamhet.

Förskolan:

Vi anser att de tre U:na, upptäcka, utforska och undersöka är en bra arbetsstrategi som skall genomsyra hela verksamheten. Vi pratade också om att man på förskolan bör lyssna på vad barnen vill göra och få in naturvetenskap i det. Om barnen tillexempel har hittat en intressant svamp ute på gården kan pedagogerna visa och prata om den med barnen. Det går också att prata om naturvetenskap i förskolans många och olika miljöer. Ett exempel är tamburen där man kan prata om vad det är för väder ute och hur det ser ut ute. Det går att få in naturvetenskapen på ett naturligt sätt i alla situationer på förskolan. Vi diskuterade att det inte är ofta som förskollärare vet om att det finns arbetsplaner för natur och teknik. När skolan, som tillhör samma enhet, sedan letade fram sina arbetsplaner visade det sig att de hade arbetsplaner för förskolan. På några förskolor visste de om att det fanns, men de låg inte framme utan fick rotas fram. Arbetsplaner är bra att ha som en grund för verksamheten, om de efterföljs.

Exempel på mål och hur de skall uppnås i förskolan

Mål: Värna om sitt välbefinnande och sin hälsa. Pedagogerna på denna förskola har gymnastik, rytmik och går på promenader med barnen för att lära barnen. För att se barnens lärande utvärderar pedagogerna med hjälp av dokumentation.

(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.)

Mål: Vi vill ge de äldsta barnen tillfälle att prova och utforska datorns möjligheter. Denna förskola menar att datorn skall på olika sätt i styrda aktiviteter och genom pedagogisk dokumentation tydliggörs utvecklingen hos barnen i arbetet.

(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.)

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Studentlitteratur

Aspö gård

Vi hade en mycket inspirerande förmiddag med Manne Ryttman på Aspö gård strax utanför Skövde. Det är helt otroligt att skogen finns så nära inpå stan och jag hoppas att lärare runt omkring utnyttjar denna förmån. Manne menar att det finns forskning som visar att utomhuspedagogik minskar stress och konflikter vilket leder till att barn lär bättre och jag tror även det gällde oss. Att praktisera de övningar man kan göra med barnen gör att man lättare kan förstå dem och sedan omarbeta dem utifrån den aktuella barngruppen. Det var kallt och rått och vi var stundtals frusna och saknade långkalsonger, men det gjorde ingenting eftersom vi fick röra på oss både kroppsligen och i huvudet i olika lekar. Jag tror att Manne fick in de flesta skolämnen under denna förmiddag, vi fick genom gatuteater föreställa ett träds uppbyggnad vilket gjorde att vi lättare kunde förstå den, till skillnad om vi läst det i en bok eller hört en föreläsning. Han visade även på bra exempel att lära sig engelska ord och även att lyfta in barns verklighet i skolan; mobiltelefonen med dess kamera istället för som många skolor gör, förbjuda den. Vi visste inte innan vad som väntade oss därute på Aspö och dagen blev mycket bättre än vad man kunde tro innan. Tack så mycket Manne för en mycket inspirerande och lärorik dag!

Teknik på förskolan

Den teknik jag har sett med blotta ögat bland barnen på min fältstudieförskola skiljer sig inte så mycket från vad jag tror finns på alla andra förskolor. Jag har observerat barnen då de leker och vilken teknik de använder sig av dagligen och kan nämna uteleken då barnen klättrar i träd, cyklar eller åker bobby-car eller kör med bilar i sandlådan. Där kan de också gräva och ösa i hink eller använda vatten/sandhjul. På gården finns även bandymål med klubbor som verkar väldigt populära bland pojkarna. Nu när det blir varmare ute tycker barnen om att ”måla” med vatten i penseln, barn verkar aldrig sluta fascineras av hur vattnet gör färgen på ex husväggen mörkare, men att den snart ljusnar igen om den inte ”målas” över igen.

Då barnen leker inne är de i byggrummet med lego, klossar eller kulrör,
de är i skaparverkstan och klipper eller målar med olika pennor och färger. Där kan de också pärla halsband eller pärlplattor. Uttalade tekniska föremål är datorn som står i ett av rummen och som får användas av max två barn i taget i högst 30 minuter enligt en skylt samt cd-spelaren som används i discorummet då barnen dansar och sjunger till de senaste melodifestivallåtarna.
Den här pojken har byggt en kamera av två mjuka klossar, deras fantasi och kreativitet är det inget fel på.

Alla dessa aktiviteter och material är exempel på teknik. Alla föremål har mer eller mindre krävt tekniska uppfinningar som människan skapat utifrån sitt behov att förbättra sina förmågor. Då barnen klättrar eller pärlar använder de ofta teknik som de själva kommit fram till efter att ha prövat sig fram hur de på bästa sätt kan nå sitt mål med aktiviteten. De kan observera hur deras kamrater gör eller pröva sig fram vilken teknik som passar bäst, vilket är viktigt för barnens allmänbildning enligt Anna-Stina Ahlrik (20090130).

"Pilla" med Snilleblixtarna
Den här veckan hade de tänkt börja ”pilla” på avdelningen och jag hade därför bokat in min sista fältstudiedag. Personalen har varit på en halvdags utbildning på Dalenium i Stenstorp där de fått ”pilla” själva och det var så roligt att de aldrig ville sluta. De ansåg att det är av stor vikt att de själva fått vara med och utföra övningen praktiskt som de sedan ska göra med barnen eftersom det då är lättare att förstå hur det fungerar och vad de kan göra annorlunda med sin barngrupp. Att ”pilla” med tekniska föremål är det första steget i snilleblixtarna för att väcka barnens nyfikenhet kring teknik och uppfinningar. Tyvärr fick jag inte vara med då barnen upptäckte hur tekniska saker ser ut inuti eftersom trots att det är över en månad sedan som pedagogerna bad föräldrarna om föremål så var det fortfarande efter ett par påminnelser flera barn som saknade något att ”pilla” med. ”Det är tur att vi är så flexibla på förskolan” sa en pedagog lite ironiskt, de ville ju börja med projektet i god tid innan sommarlovet. Jag får se om jag kan smita dit en dag om ett par veckor för att se vad barnen lär och utvecklar genom att ”pilla” sönder sina gamla cd-spelare och kameror. Men varför inte börja med att pilla sönder föremål som barnen använder varje dag; Hur fungerar en sax? Hur ser en penna ut inuti? Hur kan färgen komma ut? Jag tror att vi glömmer de närmaste mest självklara tekniska uppfinningarna ur barnens vardagsliv. Diskutera hur olika föremål hör ihop med någon tekniska uppfinning, ”det finns inget rätt eller fel inom teknik och naturvetenskap bara man kan motivera” (Anna- Stina Ahlrik 20090130)

Referenser: Anna-Stina Ahlrik, föreläsning vid Högskolan i Skövde om Ämnet teknik, innehåll och tillämpningar 30 januari 2009.