Under dagens seminarium diskuterade och analyserade vi de arbetsplaner vi fått med oss från våra fältstudieplatser dels ur ett skolperspektiv men också ur förskoleperspektivet. Vi delade upp vår sammanfattning mellan skola och förskola så som följer nedan.
Skola:
Vi ser arbetsplaner som en bra grund och underlag i både planering, genomförande och utvärdering av undervisning och lektioner i skolan. När arbetsplanerna dessutom utgår från läroplan och kursplan ser vi dem som en trygghet för läraren att utgå ifrån. Samtidigt menar vi att det är ytterst viktigt att arbetsplanerna revideras och uppdateras kontinuerligt vilket vi såg att inte alla skolor gör.
Flera av oss har arbetsplaner som är utformade som detaljerade matriser med specificerade mål, sätt eleverna kan nå målen på och hur måluppfyllelsen kan ses. Däremot har vi inte sett hur detta praktiseras i undervisningen och inte heller hur delaktiga och medvetna eleverna är om dessa mål och hur dessa skall uppfyllas. Dessa arbetsplaner och matriser är betydelsefulla och fungerar som en hjälp för lärarna nu när de skall göra skriftliga omdömen i de olika ämnena för varje enskild elev. Det finns skolor där de inom NO-ämnena har ett undersökande arbetssätt som innebär att eleverna ställer en hypotes och utifrån denna får experimentera, observera och sedan dra en slutsats. I de olika momenten i detta arbetssätt kan pedagogen se elevernas lärande och hur de uppnår målen. Andersson (2008) menar att detta sätt att variera teoretiska fantasier och praktiskt arbete i form av experiment är ett viktigt drag inom det naturvetenskapliga arbetssättet. Inom naturvetenskap och teknik upplever vi att undervisningen ofta sker i olika teman. Utifrån arbetsplanerna och vår erfarenhet från VFU kan vi se att teman och andra aktiviteter kring naturvetenskap och teknik oftast sker i åldersintegrerad verksamhet.
Förskolan:
Vi anser att de tre U:na, upptäcka, utforska och undersöka är en bra arbetsstrategi som skall genomsyra hela verksamheten. Vi pratade också om att man på förskolan bör lyssna på vad barnen vill göra och få in naturvetenskap i det. Om barnen tillexempel har hittat en intressant svamp ute på gården kan pedagogerna visa och prata om den med barnen. Det går också att prata om naturvetenskap i förskolans många och olika miljöer. Ett exempel är tamburen där man kan prata om vad det är för väder ute och hur det ser ut ute. Det går att få in naturvetenskapen på ett naturligt sätt i alla situationer på förskolan. Vi diskuterade att det inte är ofta som förskollärare vet om att det finns arbetsplaner för natur och teknik. När skolan, som tillhör samma enhet, sedan letade fram sina arbetsplaner visade det sig att de hade arbetsplaner för förskolan. På några förskolor visste de om att det fanns, men de låg inte framme utan fick rotas fram. Arbetsplaner är bra att ha som en grund för verksamheten, om de efterföljs.
Exempel på mål och hur de skall uppnås i förskolan
Mål: Värna om sitt välbefinnande och sin hälsa. Pedagogerna på denna förskola har gymnastik, rytmik och går på promenader med barnen för att lära barnen. För att se barnens lärande utvärderar pedagogerna med hjälp av dokumentation.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.)
Mål: Vi vill ge de äldsta barnen tillfälle att prova och utforska datorns möjligheter. Denna förskola menar att datorn skall på olika sätt i styrda aktiviteter och genom pedagogisk dokumentation tydliggörs utvecklingen hos barnen i arbetet.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.)
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Studentlitteratur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar