Teknik i skolan; fokus på datoranvändningen

På fältstudieskolan använder eleverna teknik ur olika aspekter varje dag såsom sax, penna, sudd och linjal för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Eleverna använder sedan en kroppslig teknik för att exempelvis kunna skriva, rita, leka och springa ute på rasten. Vid datoranvändning utnyttjas en annan form av teknik, ett arbets - och kommunikationsredskap som kan användas på olika vis beroende på syftet. När eleverna arbetar vid datorn på fältstudieskolan handlar det främst om att spela något slags pedagogiskt spel, för att exempelvis arbeta med sin läs - och skrivinlärning. Eleverna får själva starta datorn, programmera in lösenordet och sätta igång spelet, vilket jag ser som mycket positivt då det här är saker de klarar av galant och har erfarenhet av, läraren hjälper till om det uppstår något problem. Jag observerade två flickor när de skulle spela tillsammans, de diskuterade hur de skulle programmera in lösenordet då den ena flickan bokstaverade ut lösenordet och den andra skrev in det. Det uppstod ett problem när datorn inte godkände lösenordet och läraren kunde inte förstå vad som var fel, då fick jag rycka in och hjälpa flickorna. När det gäller lösenord kan de ibland vara skrivna med gemener, ibland versaler och det förekommer även att det blandas hur som helst. Det tänkte inte läraren på och jag prövade mig fram tills det fungerade; här vågade jag pröva mig fram vilket Nissen i Ginner och Mattsson (1996) talar om, han menar att yngre människor vågar pröva sig fram samt lär sig av sina misstag gällande datorer. Jag kan känna igen mig i vad författaren skriver, både gällande mig själv och yngre elever; vi försöker och finner oftast en lösning som fungerar bra. Flickorna kunde sedan logga in och starta sitt spel, vilket jag såg att de behärskade och de tyckte att det var roligt att spela. Jag noterade att flickorna fick ta en ”omväg” för att starta spelet, de fick leta efter spelet i flera led. Jag sade till läraren att jag kunde lägga upp spelets ikon på skrivbordet och skapa en genväg, vilket hon tyckte var bra att jag gjorde. Flickorna tyckte också att det var bra att jag hjälpte dem ”att starta spelet snabbare”.

Jag reflekterar över hur de här små sakerna jag hjälpte eleverna med underlättade för dem och kan även visa på hur ont om tid samt vilket intresse lärare kan ha för att exempelvis finna genvägar på datorns skrivbord, uppdatera vissa inställningar och liknande. Kursplanen för teknik har som strävansmål att eleverna bland annat ska utveckla förtrogenhet för vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder som finns i både hemmet och på arbetsplatser. Eleverna ska även ha kännedom om den teknik som finns i omgivningen. Datorer är vanligt förekommande redskap som vi använder både för arbete, studier och fritidssysselsättning, därför är dess användningsområde komplext och utvecklingen sker i snabb takt, vilket alla lärare kanske inte hinner med. På det viset kan det bli annorlunda när vi nya lärare sedan arbetar. Många av oss har som vana att hålla oss uppdaterade gällande nya program för datorn, olika arbetsmetoder som kan underlätta för eleverna och kan finna lösningar på olika problem som kan uppstå. Förhoppningsvis vill de lärare som arbetar ute på fältet använda våra kunskaper och dra nytta av dem både för dem själva och våra elever. Jag anser att det här kan vara ett steg mot en förändring och utveckling av skolans IKT-användning.

Klassläraren har berättat att de har tänkt starta upp teknikarbete längre fram, hon kunde inte säga något specifikt datum till mig när vi samtalade men jag antar att det blir under nästa termin. Förhoppningsvis kan de starta upp ett långsiktigt arbete som medför måluppfyllelse av kursplanens mål.