Teknik på förskolan

Den teknik jag har sett med blotta ögat bland barnen på min fältstudieförskola skiljer sig inte så mycket från vad jag tror finns på alla andra förskolor. Jag har observerat barnen då de leker och vilken teknik de använder sig av dagligen och kan nämna uteleken då barnen klättrar i träd, cyklar eller åker bobby-car eller kör med bilar i sandlådan. Där kan de också gräva och ösa i hink eller använda vatten/sandhjul. På gården finns även bandymål med klubbor som verkar väldigt populära bland pojkarna. Nu när det blir varmare ute tycker barnen om att ”måla” med vatten i penseln, barn verkar aldrig sluta fascineras av hur vattnet gör färgen på ex husväggen mörkare, men att den snart ljusnar igen om den inte ”målas” över igen.

Då barnen leker inne är de i byggrummet med lego, klossar eller kulrör,
de är i skaparverkstan och klipper eller målar med olika pennor och färger. Där kan de också pärla halsband eller pärlplattor. Uttalade tekniska föremål är datorn som står i ett av rummen och som får användas av max två barn i taget i högst 30 minuter enligt en skylt samt cd-spelaren som används i discorummet då barnen dansar och sjunger till de senaste melodifestivallåtarna.
Den här pojken har byggt en kamera av två mjuka klossar, deras fantasi och kreativitet är det inget fel på.

Alla dessa aktiviteter och material är exempel på teknik. Alla föremål har mer eller mindre krävt tekniska uppfinningar som människan skapat utifrån sitt behov att förbättra sina förmågor. Då barnen klättrar eller pärlar använder de ofta teknik som de själva kommit fram till efter att ha prövat sig fram hur de på bästa sätt kan nå sitt mål med aktiviteten. De kan observera hur deras kamrater gör eller pröva sig fram vilken teknik som passar bäst, vilket är viktigt för barnens allmänbildning enligt Anna-Stina Ahlrik (20090130).

"Pilla" med Snilleblixtarna
Den här veckan hade de tänkt börja ”pilla” på avdelningen och jag hade därför bokat in min sista fältstudiedag. Personalen har varit på en halvdags utbildning på Dalenium i Stenstorp där de fått ”pilla” själva och det var så roligt att de aldrig ville sluta. De ansåg att det är av stor vikt att de själva fått vara med och utföra övningen praktiskt som de sedan ska göra med barnen eftersom det då är lättare att förstå hur det fungerar och vad de kan göra annorlunda med sin barngrupp. Att ”pilla” med tekniska föremål är det första steget i snilleblixtarna för att väcka barnens nyfikenhet kring teknik och uppfinningar. Tyvärr fick jag inte vara med då barnen upptäckte hur tekniska saker ser ut inuti eftersom trots att det är över en månad sedan som pedagogerna bad föräldrarna om föremål så var det fortfarande efter ett par påminnelser flera barn som saknade något att ”pilla” med. ”Det är tur att vi är så flexibla på förskolan” sa en pedagog lite ironiskt, de ville ju börja med projektet i god tid innan sommarlovet. Jag får se om jag kan smita dit en dag om ett par veckor för att se vad barnen lär och utvecklar genom att ”pilla” sönder sina gamla cd-spelare och kameror. Men varför inte börja med att pilla sönder föremål som barnen använder varje dag; Hur fungerar en sax? Hur ser en penna ut inuti? Hur kan färgen komma ut? Jag tror att vi glömmer de närmaste mest självklara tekniska uppfinningarna ur barnens vardagsliv. Diskutera hur olika föremål hör ihop med någon tekniska uppfinning, ”det finns inget rätt eller fel inom teknik och naturvetenskap bara man kan motivera” (Anna- Stina Ahlrik 20090130)

Referenser: Anna-Stina Ahlrik, föreläsning vid Högskolan i Skövde om Ämnet teknik, innehåll och tillämpningar 30 januari 2009.