Elever i år 1 och 2 funderar på vad en magnet är för något

Idag har jag genomfört en halv fältstudiedag på skolan i en år 1-2.
Jag berättade för eleverna att jag läser om naturvetenskap under våren och vi samtalade om vad naturvetenskap är för något. Flera elever kom på att det handlar om djur och natur, jag nämnde att det även kan handla om människokroppen, mat, ström och magneter. Jag sade att jag var nyfiken på vad de kunde om magneter och ställde dem frågan ”Vad är en magnet?”.
Eleverna gav följande svar:
Vad är en magnet?

Finns på kylskåpet, kan sätta upp lappar med den
Kan stöta bort varandra
Whiteboardsuddet är magnetiskt
Såna finns i havet
Finns när vi stänger kylskåpsdörren
Två sidor mot varandra
En minussida, en plussida



Egna reflektioner:
Jag skrev upp frågan på tavlan och utformade en slags tankekarta av elevernas svar. Deras svar visar på att de har en spridd förförståelse av vad en magnet är och även var de kan finna magneter. Genom att fråga eleverna om vad de i nuläget vet om magneter kunde jag förbereda dem på att jag och en klasskamrat kommer till dem om ca två veckor och har en lektion med dem om magneter. Eleverna fick reda på att vi ska prata mer om magneter och utföra en aktivitet, vilket jag hoppas kommer att utveckla deras kunskaper och som jag ser fram emot. Handledaren sade att hon tycker att det är så spännande när lärarstudenter kommer och genomför lektioner, hon blir medveten om nya inslag inom undervisningen och eleverna får lite omväxling.

Mål, bedömning och utvärdering (3/3-09)

På seminariet diskuterade vi gemensamt oss fram till vilka mål vi ska ha kring vår lektion på förskola och skola som ska handla om magneter. Vi anser att det är viktigt att tillsammans delge varandras tankar, åsikter om hur var och en tolkar de mål i styrdokumenten som vi valt att utgå ifrån.

Så här uttrycks ett mål i kursplanen och ett i läroplanen (Lpo 94):

utvecklar förmågan att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningtaganden.

känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga...kunskapsområdena.

Så här kan det målet tolkas:

Eleven ska få kännedom om magnetens egenskaper och även att det finns magnetiska föremål i vardagen.

Så här kan eleven visa att hon/han kan:

Reflekterande samtal där de visar och redogör för sin förståelse. Vi observerar vid expriment, vad drar de förslutsatser?

Vi avslutar lektionen med att ställa en fråga "hur kan man hindra magnetens kraft?"

Så här avgörs om en elev har nåt målet:

Efter ca 1 vecka Concept Cartoon lite djupare förklaring av frågor.

Så här uttrycks några mål i läroplanen för förskolan (Lpfö 98):

utvecklar förståelse för/.../enkla naturvetenskapliga fenomen/.../

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenhet, intresse, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och ideér skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Så här kan det målen tolkas:

Barnet ska få en kännedom att magneter fastnar på järn och även att det finns föremål i vardagen med magnetiska egenskaper.

Så här kan barnet visa att hon/han kan:

Reflekterande samtal där de visar och redogör för sin förståelse, vi observerar vid exprimentet.

Så här avgörs om ett barn har nått målet:

1-2 veckor efter genomfört aktivitet uppföljningssamtal.

Vad är teknik?

Det vi främst tänker på är användandet av verktyg och maskiner eller tekniska apparater som telefoner och datorer, men det kan också vara att utföra något slags praktiskt arbete. Teknik kan enligt Ginner (1996) definieras på olika sätt bl. a konstruktioner, konst, hantverk, slöjd och att skickligt utföra dessa hantverk. Jag har idag genomfört min första fältstudiedag på förskolan och det första tecknet jag såg på att någon slags teknik utfördes var en femårig flicka, som jag förstod var en riktig pysseltjej, som satt i Skaparverkstan och pysslade. Hon gjorde ett kort till någon som fyllde år och hon använde sig av flera olika tekniker. Först använde hon saxen och klippte till ett lagom stort kort, hon målade med olika pennor på kortet och även på ett papper, på vilket hon hade ”målat ett mönster”, och som hon sedan tejpade fast på kortet. Det var svårt att få bort tejpen från rullen och då fick hon använda saxen. Kortet blev jättefint och hon var mycket stolt när hon var klar.

Personalen på avdelningen hade tidigare i veckan gjort ett studiebesök på Dahlenium och fått med sig ett material för att använda i arbetet med att introducera barnen i teknikens värld. Det ska bli mycket roligt och intressant att kunna följa detta arbete med tekniken i förskolan under våren.

Magnet man

Jag hittade en helt underbar film på youtube om barn som utforskar och upptäcker magneter.Han blir "Magnet man" med övernaturliga krafter. Vore kul att kunna översätta och använda i förskolan/skolan (om man får...)

Barn har så många goa tankar

Förra veckan var jag på den skola och förskola där jag gör mina fältstudier och frågade om magneter, några förslag jag fick av barnen på förskolan om varför magenter fastnar på kylskåpet? var bland annat att kylskåpet är en magnet så därför fastnar just magneter på kylskåpet, magneter bara liksom sugs ihop, eller ett annat förslag var att magneter har sån där svartmetall bakom sig så därför fastnar dem. 

På skolan ställde jag frågan vad är en magnet? En tjej hade en tanke att magnet är en sån där elektriska grej som fastnar på kylskåpet och även på element. Några andra förslag jag fick var att magneter bara sätts ihop, eller att det är en sådan där grej som man sätter på kylskåpet.  

Både i förskolan och i skolan fick jag även svaret av barnen att en magnet är en sådan som finns i havet.

Jag tycker de är så härligt att lyssna på barnens egna tankar kring vad de tror och tycker om olika saker. Det har så mycket bra förslag och alltid något att säga hur de tror bara man ger dem lite tid att svara och tänka efter. Jag tror det kommer att bli mycket intressant att genomföra denna lektion om magneter tillsammans med barnen och eleverna där jag hoppas på ett mycket givande lärande, då jag tillsammans med barnen får chansen att utforska och experimentera om magnetens egenskaper och dess funktion. 

Litteraturseminarium den 26/2 ”Undervisning, etik, samhälle”.

Vi har under dagens seminarium diskuterat vad vi kan välja och välja bort i undervisningen utifrån ett etiskt perspektiv. Det innehåll, som vi i vår profession, som lärare ska välja ut, ska vi inom naturvetenskapen välja ut på samma grunder, som vi väljer annat stoff i andra ämnen, det vill säga, att ha läroplan och kursplan som grund. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att:

”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten”.

I läroplanen för skolan (Lpo 94) uttrycks det på följande sätt:

"Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas för och främja elevernas förmåga att göra personligt ställningstagande”.

Andersson (2008) tar upp klimatfrågan och växthuseffekten. Han menar där på att vi inte skall ställa frågan varför vi skall undervisa utan hur vi skall undervisa kring fenomenen. Han nämner följande, ”På något sätt gäller det att i undervisningen balansera mellan en realistisk beskrivning av hur det står till i vår värld på grund av den pågående globala uppvärmningen och ett budskap om att det faktiskt går att göra något åt saken. Det är frågan om att vara uppfinningsrik i stort och smått, både på det personliga och samhälleliga planet” (sid 194) Vi i gruppen tror att det är många som tänker; det spelar ingen roll om jag exempelvis tar bilen till jobbet istället för cykeln. Detta eftersom det inte är någon annan som gör det. Men om alla tänker och gör samma val så blir följderna förstörande. Istället borde alla tänka på detta och utifrån det göra ”bra” val så kan det i kombination med alla andras val utmynna i ett avgörande resultat för oss människor och för vår miljö. Detta är något man som lärare kan ta upp med sina elever i klassen men att man då utgår ifrån det som ligger eleverna närmast.

Läraren måste vara klar med vad han/hon ska ta upp med eleverna för att kunna ge eleverna beredskap och kunskap inför framtiden. Susanne Klaar förklarade på sin föreläsning att naturetik innebär värderingar, normer och oliktänkande. Vi diskuterade kring detta och konstaterade att barn av idag kan med vår hjälp få helt andra grundvärderingar. Detta är något vi som blivande lärare måste ha i åtanke.

När det gäller ny teknik och vilka slags konsekvenser det kan bidra till menar Ginner (1996) att det är värdefullt att föra en diskussion som kan höja kunskapsnivån inom teknikområdet. Författaren talar vidare om att det är skolans uppgift att bland annat göra eleverna förtrogna med teknik och skapa sig kännedom om olika tekniska perspektiv samt vilken effekt teknikens framsteg kan ha på längre sikt. Det kan exempelvis handla om en förståelse för vilka konsekvenser införandet av teknik i u-länder kan ge uttryck för och hur det påverkar befolkningen. Som lärare är det värdefullt att eleverna får tillfällen att se samband mellan teknikens möjligheter och hinder ur olika perspektiv för att de ska kunna skapa sig en egen bild av teknikens värde.

Cartoon frågan på skola och fsk

Jag har ställt vår fråga om magneter till tre 7-åringar i skolan och fyra 5-6åringar på förskolan. I skolan svarade en kille att en magnet var järn som fastnade på något. En annan kille påpekade att det var sådana som satt på tavlan (vilket stämmer bra). En tjej som jag frågade tyckte först att jag sade planeter, men då fick jag förklara att jag menade magneter. Då sa hon att det finns en vit som lever i vattnet och en röd som lever i vattnet. Jag hade faktiskt inte hjärta att ”rätta” henne en gång till, åandra sidan var det kanske mitt fel att hon svarade ”fel”. Kanske borde jag ha uttalat ordet magnet tydligare

På förskolan frågade jag fyra barn samtidigt så att det blev mer av en diskussion. Vi satt i köket och jag frågade dem hur det kommer sig att magneten sitter fast på kylskåpet. Då var det genast en tjej som sa att det var för att det var metall (på magneten). Jag frågade vad de andra trodde och då var det en pojke som sa att det berodde på att kylskåpet var hårt. Men då satte jag magneten på väggen och påpekade att den ju är hård men där fastnade inte magneten. Då kom de fram till att det var för att kylskåpet var så glansigt