Artikeln av Garbett handlar om en undersökning som genomfördes på 100 lärarstudenter på Nya Zeeland. Frågan som undersökningen ville ha svar på var hur mycket lärarstudenterna kunde inom olika naturvetenskapliga ämnen. Det visade sig att de flesta lärare trodde att de kunde mer om ämnen än vad de egentligen kunde. Undersökningen visade också att lärarna hade liten bakgrundskunskap i naturvetenskap. Många av lärarstudenterna trodde att deras ämneskunskaper var tillräckliga för att undervisa barn i yngre åldrar. Synen på naturvetenskap är väldigt stereotyp och detta överför de kvinnliga lärarna till eleverna, deras erfarenheter har influerats av deras kön eftersom naturvetenskapliga ämnen är typiska ”pojkämnen”. Det krävs att läraren har goda kunskaper inom det ämne de lär ut. Ju mindre en lärare vet om ett ämne desto mer styr läraren, och eleverna får inte vara så aktiva under lektionerna. Det blir också svårare att planera undervisningen och följa styrdokumenten om läraren inte har goda kunskaper. Om läraren vet mycket om ett ämne, kan läraren ta tillvara barnens kunskaper och få med dem i undervisningen och ställa utmanande frågor. Lärarens egna negativa attityder begränsar förmågan och viljan att lära ut. Naturvetenskaplig undervisning på förskolan är viktig eftersom det är där barnen lär sig att förstå världen runt omkring dem.
Vi ser en tydlig skillnad i de olika artiklarna. Artikel av Dawn Garbett (2003) handlar om ämnesteorin medan Yoon och Ariri Onchwari (2006) handlar om ämnesdidaktiken kring de naturvetenskapliga ämnena. I ämnesteorin är det lärarens kunskaper eller bristande kunskaper som diskuteras. Båda artiklarna belyser lärarens roll i olika perspektiv. Vi har alla haft en lärare som besuttit kunskaper i olika ämnen men inte har förmågan att lära ut dem till sina elever. Tankarna kompletterar varandra för att få en utvecklande undervisning i skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar