Studiebesök på Baltazar

Har idag haft en inspirerande och spännande dag på Sinnenas verkstad Baltazar i Skövde. De fick denna dag besök av flera skolklasser och vi följde de olika gruppernas arbete och intryck om naturvetenskapen och tekniken. Först observerade vi en grupp elever som arbetade i teknikverkstaden med en bil tillverkad av en trästomme med en aluminiumburk som kopplades till ett batteri och på så sätt fungerade som motor. Den erfarenhet jag har av min egen skolgång ang. experiment är att man gjorde dem och hade kul under tiden samtidigt som det var ett avbräck i den vanliga undervisningen. Tyvärr fick man inte riktigt veta varför man gjorde som man gjorde och vilken funktion resultatet av experimentet kan ha i vardagslivet. Jag kunde se en tendens till detta arbetssätt även idag då personalen tyvärr inte kopplade bilens funktioner med en riktig bilmotor och varför den skulle byggas på ett visst sätt för att få bästa resultat. Jag anser att elever behöver koppla ihop orsak och verkan för att få bästa förståelsen för hur de ska kunna sätta sin tekniska kunskap i praktisk handling i vardagen. Det var iaf spännande att observera pojkarna då de entusiastiskt byggde sina bilar med hjälp av olika tekniker såsom mätning med tumstock, sågning, borrning och limning mm. Det märktes att det inte var första gången den gruppen besökte Baltazar för att utföra byggen och experiment och jag tycker det är en stor tillgång för skolorna i kommunen.

Med nästa grupp som bestod av elever ur år 2 fick vi göra en resa i tiden från filosofen Aristoteles som ansåg att solen snurrar runt jorden till vetenskapsmannen Gallilei som på 1600-talet reviderade hans funderingar och genom upptäckter och beräkningar konstaterade att det är tvärtom; att jorden snurrar runt solen. Efter detta mycket lärorika skådespel av välutbildade och duktiga pedagoger fick vi även en inblick i hur stjärnbilderna är belägna på himlavalvet. Eleverna var mycket engagerade och hade goda kunskaper om både hur jorden snurrar samt de olika planeterna och stjärnbilderna. Det var mycket givande för oss att friska upp våra minnen av dessa kunskaper.

Efter lunch fick vi sätta händerna i de temalådor som finns för gratis utlånig till skolor och förskolor. Ett mycket bra initiativ för lärare som inte har så stora kunskaper för att kunna föra in mer laborativ verksamhet i sin klass. I lådan finns allt material samt instruktioner för att kunna genomföra en mängd experiment med barn och elever. I temalådan till vårt valda område om magneter nämndes en websida där de planerat ett tema om kylskåpsmagneter. Mycket välplanerat i olika steg med mål kopplat till läroplanen och utvärdering som kan användas i ett större tema än det vi nu genomför i förskola och skola.

Concept cartoon

Här följer den concept cartoon som vi kommer använda oss av i vår utvärdering av vad elever förstår och har kunskap om angående vad en magnet är.
Vi kommer använda oss av en typ av labbrapport då eleverna undersöker vad för material som fastnar på magneten.

Concept cartoon

Labbrapport

Planering av lektionstillfällen

Förskolan
På förskolan börjar vi med att läsa vår egenhändigt komponerade saga. Där lyfter vi historian om magneten och hur den upptäcktes. Vi samtalar om sagans innehåll och vad en magnet är. Sedan introducerar vi barnen till att med varsin magnet undersöka olika föremål i rummet och upptäcka var magneten fastnar. Under tiden observerar vi dem och lyssnar på deras samtal samt ställer utmanande frågor.
För att sedan samla ihop barnens upplevelser och tankar skriver vi tillsammans en tabell på en tavla el likn. Detta för att det ska bli tydligare vad de upptäckt och vad vi kan samtala kring.
Om de inte hittar så mycket så har vi tagit med en påse med olika föremål. Samtal och reflektion sker. Vad drar barnen för slutsatser kring magnetens egenskaper.

Uppföljningssamtal efter ca 1 vecka: vi samtalar om vad vi gjorde vid förra tillfället. Kommer barnen ihåg vad vi gjorde och vad vi pratade om? Har de upptäckt att det finns magneter någonannanstans?



Skolan
Vi börjar med att läsa vår saga om hur och var magneten upptäcktes. Vi repeterar vad vi gjorde vid förra tillfället och eleverna nämner några saker med magnetiska egenskaper. Vi vill också peka på skillnaden mellan magnet och manet, vilket vi gör genom att visa en bild och samtala om deras olikheter.
Vi låter eleverna genomföra ett experiment Magnet och burk ur Försök med fysik.
De får varsin labbrapport där de först får ställa en hypotes om vilka föremål som de tror kommer fastna på magneten. Rapporten fylls i enligt förskrivna instruktioner.
Burkarna innehåller bland annat följande föremål: gem, skruvar av olika metaller, suddgummi, häftstift, pusselbit, nål, legobit, penna, sked i metall, sked i plast, gummiband,
Under tiden observerar vi dem och lyssnar på deras samtal samt ställer utmanande frågor.
Vad drar eleverna för slutsatser? Stämde hypotesen? Varför/varför inte?
Fråga för att se om de har förstått: Hur kan man hindra magnetens kraft? Hjälp om de tycker det är svårt att förklara: hur skulle du berätta om detta för en kompis som inte är här?

Utvärdering: Concept cartoon efter ca 1 vecka. Vi repeterar vad vi gjorde vid förra tillfället. Kommer barnen ihåg vad vi gjorde och vad vi pratade om? Har de upptäckt att det finns magneter någonannanstans? Har de fått större kunskaper angående svaren utifrån vår cartoon?
Vi ställer frågan Hur kan man hindra magnetens kraft för att se om de utökat sina kunskaper om dess kraft.

Sagan om den magiska stenen

Vi har skrivit en saga om hur den första magnetstenen upptäcktes för länge sedan. Med denna saga har vi tänkt inleda lektionerna både i skola och förskola för att eleverna och barnen ska få en historisk bild av magnetens egenskaper och människans upplevelser förr.
Sagan om den magiska stenen
Det var en gång för länge länge sedan två barn som hette Muhammed och Iza. De bodde i en by som hette Magnesia i Turkiet. Deras pappa var fåraherde, han hade massor av får som han skötte ute på ängarna. Den här dagen var Muhammed och Isa ute och passade fåren. De gick med fåren långt bort från huset och upp bland bergen. Där satte sig barnen i skuggan under ett träd för att äta lite. Medan de satt och pratade med varandra kom ett litet lamm bort från resten av flocken och förvirrade sig in i en grotta och försvann.

När Muhammed och Iza hade fikat färdigt räknade de alla fåren och upptäckte att ett lamm var borta. Var kunde lammet vara? Muhammed sprang iväg för att leta i det höga majsfältet. Iza letade bland bergen, medan hon gick där hörde hon lammet låta. Iza hittade en öppning till en grotta och förstod att det var därifrån ljudet kom. Hon kröp in i grottan och där satt det lilla lammet och såg alldeles förtvivlat ut. När Iza sträckte sig efter lammet, slets herdestaven som hon höll i ur hennes hand och fastnade i grottans tak. Staven vars handtag var gjort av järn satt fast i taket och dinglade. Iza blev rädd och trodde det var magi, hon tar med sig lammet och kryper snabbt ut ur grottan.

Väl ute ropar hon på Muhammed som genast kommer springande och undrar varför hon skriker så förbaskat. Iza berättar om sin upptäckt och tar med sig Muhammed in i grottan för att visa honom. Muhammed blir också lite rädd, men han tycker också att det är häftigt. Han knackar loss några stenar och tar med sig ner till byn. När Iza och Muhammed prövar hemma visar det sig att stenarna endast drar till sig föremål av järn. Den stora upptäckten sprider sig snabbt i byn men även i hela världen. Nuförtiden används fortfarande denna sten till en hel del saker och vi kallar den för magnet. Stenen finns även här i Sverige i gruvor i en stad som heter Kiruna och som ligger långt uppe i norr.

Ämnesteori

Magneter kan ha olika form, det finns också stora eller små magneter, men de har alla samma egenskaper de har förmågan att dra till sig föremål genom en osynlig kraft som kallas magnetism. Men en magnet kan inte dra till sig vilka föremål som helst, de kan endast dra till sig föremål av järn eller som innehåller järn. I en järnbit finns miljontals minimagneter (atomer), om de ligger huller om buller så är järnbiten ingen magnet. Men om minimagneterna i järnbiten ligger på rad och alla pekar åt samma håll, då är det en magnet. För att veta att det är en magnet måste man testa att den drar till sig saker av järn. Det går inte att bedöma att det är en magnet endast genom form, färg och storlek. Alla magneter har två poler en som kallas nordpol och en som kallas sydpol. De två olika polerna dras mot varandra medan de poler som är lika stöter bort varandra. När två poler stöter bort varandra kallas det för att de repellerar och när de dras till varandra kallas det att de attraherar varandra. Det område där magnetismen märks, och där den är som starkast, kallas för magnetfält.

Magneten har funnits i flera tusen år. Det beror på att vissa magneter uppstår i naturen, på vissa ställen kan man plocka dem från marken som stenar. De stenarna består av mineralet magnetit, järnföremål som spikar och nålar fastnar på stenen precis som på en magnet tillverkad av människor. Den första magnetkompassen upptäcktes av kinesiska sjömän och upptäcktsresanade för ca 1000 år sedan. De lät en tunn bit magnetit flyta fritt i en vattenskål och denna bit pekade alltid åt samma håll nämligen mot norr och söder. Eftersom atomerna är det som gör något magnetiskt så finns magnetismen överallt runt omkring oss. Varje proton, neutron och elektron är en mycket liten magnet.

Vårt jordklot är den största magneten, men dess magnetism är ändå svag. Vi märker endast av jordens magnetiska kraft när vi tittar på en kompass eftersom den riktar sig åt norr. De vanliga magneterna som sitter på kylskåpet och liknande kallas för permanentmagneter, de behöver ingen kraft eller energi utifrån. Det finns dock ett annat sätt att få fram magnetism, detta genom elektricitet. När elektriciteten strömmar genom en tråd bildas ett magnetfält, detta kallas elektromagnetism. En elektromagnet finns tillexempel i en hårtork, elgitarr eller en cd-spelare. Elektromagnetism kan man säga ganska mycket om, men vi har valt att begränsa oss till permanentmagneter.

Källor:

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur

Angliss, S. (2003). Egna experiment med elektricitet och magneter – mer än 40 roliga experiment. Stockholm: Valentin Förlag AB

Parker, S. (1997). Magneter med egna experiment. Stockholm: Valentin Förlag AB

(Även Johanna har varit med och skrivit denna text.)

Vad gör att magneten fastnar?

Jag har idag genomfört en aktivitet med fem förskolebarn angående vårt valda område magneter. Jag använde mig av ett spel med magnettavla och geometriska former i trä som fanns på förskolan och först fick barnen bygga valfria bilder. Jag frågade varför magneten fastnar på tavlan men inte på bordet som var gjort av trä och fick svaret att ”de är inte gjort av samma, det låter olika när man knackar”.

Jag frågade om de visste någon annanstans där magneter fastnar och fick svaret kylskåpet och spisen. Då fick de gå och prova och upptäckte att magneterna fastnade även på andra ställen i rummet, micron, köksfläkten, elementet och även på ett litet magnetlås på pianot. Nu drog de slutsatsen att det fastnar på saker som är kalla, men när en pojke satte magneten på ett annat element som var varmt fick den tesen revideras men de hade svårt att komma på något annat gemensamt för de olika platserna där magneterna fastnade. Det blir en utmaning för mig och Ann-Louise att planera en aktivitet som kan få dem att förstå vilket material som gör att magneterna fastnar.